- Project Runeberg -  Historieuppfattning : materialistisk och annan /
144

(1944) [MARC] Author: Eli F. Heckscher
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den svenska järnhanteringens ekonomiska historia i fågelperspektiv - Den indirekta processen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— blev tackjärn. Den ”indirekta” processen hade
därigenom erövrat järnhanteringen; malmen fick
därefter genomgå två på varandra följande, strängt skilda
bearbetningsstadier. Det järn som utvanns ur
masugnarna, tackjärnet, var nämligen oanvändbart för alla
andra ändamål än gjutning, och för att få tackjärnet
smidbart måste en ny process tillgripas, bestående i
”färskning” eller oxidering, varigenom kolhalten
nedbragtes. Den revolutionerande förändring som den
indirekta processen innebar kan omärkligt ha kommit
till stånd, och varifrån den härstammade är
förmodligen omöjligt att avgöra. Herman Sundholm har
antagit att den nya metoden skulle ha varit mycket
gammal i Sverige och kanske rentav ha uppkommit här.
Men det förefaller mycket osannolikt i betraktande av
att den nya metoden mycket långsamt vann terräng i
Sverige, också sedan den bevisligen hade införts här;
det som med säkerhet kan sägas är att vi sakna
tydliga skriftliga belägg för svensk masugnsdrift förrän
omkring mitten av 1400-talet, då den hade upphört att
vara en nyhet på fastlandet. Så mycket är i alla
händelser säkert att Sverige till en början endast
anammade processens första led och även denna som sagt
mycket sparsamt; ännu i början av Gustaf Vasas
regering måste man därför normalt lägga tackjärnet i
osmundshärdarna, varav följden blev en produkt som
enligt tidens uppfattning fortfarande var osmund.

En av de jämförelsevis få punkter där Gustaf Vasa
framträdde som ekonomisk reformator förelåg
emellertid här. Han ivrade med sin vanliga häftighet för att
ändra också processens andra led, genom att införa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:09:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histuppf/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free