Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den svenska järnhanteringens ekonomiska historia i fågelperspektiv - Sveriges särställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ha försöken att flytta järnhanteringen till de stora
fyndigheterna och kraftkällorna i Norrbotten strandat
bl.a. också av detta skäl.
I samband med de nyss skildrade förändringarna
undergick den svenska järnhanteringen, i motsats
till såväl koppar- som silverhanteringen, en
genomgripande förändring i organisatoriskt hänseende; och
dess då skapade organisation har blivit klassisk. Med
ytterst små undantag förlades nämligen
stångjärnssmidet och i en stor del av fallen också produktionens
tidigare stadier till vad vi fortfarande kalla ”bruk”,
som utgjorde Sveriges första på kapitalistisk grund
byggda större företag.
Gruvdriften hade från början fått och behöll, i den
mån den icke infogades i brukshanteringen, en rent
medeltida organisation. I likhet med hela koppar- och
silverhanteringen låg den hos sammanslutningar av
sinsemellan fristående ”bergsmän”, som ej bildade ett
enhetligt företag utan en halvt skråmässig korporation
av fristående småföretagare, sinsemellan förenade
huvudsakligen genom enhetliga regler för verksamhet och
avsättning. I utpräglad motsats härtill fingo däremot
järnbruken privatkapitalistiska ägare,
”hammarpatroner”, antingen individer eller bolag, med egna
företagskapital, i rent påfallande grad fria från medeltida
korporativa drag. Deras stora problem var
kapitalanskaffningen, och den låg främst i händerna på de
köpmän i Stockholm och Göteborg som försörjde
bruksägarna med varor, vilka sedan av dessa
utlämnades till bruksbefolkningen. I utbyte övertogo
sjöstädernas köpmän exportjärnet från bruken, varvid
köpmännen i sin tur mycket ofta, kanske som regel,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
