Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den svenska järnhanteringens ekonomiska historia i fågelperspektiv - 1700-talets monopolpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den vanliga verkan av allmän prisstegring eller fall
i penningvärdet är för ekonomiska företag vinst från
långivarna, i det att dessas fordran sjunker i reellt
värde genom att vara oförändrad i penningbelopp,
medan företagens intäkter, uttryckta i pengar, stiga
parallellt med prisstegringen. Sannolikheten talar för
att bruken i detta hänseende befunno sig i det vanliga
läget för ekonomiska företag, d.v.s. gjorde vinster på
långivarnas bekostnad. Längre än till ett dylikt
allmänt resonemang kommer man förmodligen icke på
denna punkt.
Däremot är det möjligt att mer ingående studera den
inverkan på brukshanteringens vinster som bör ha följt
av utvecklingen för dess produktionskostnader. I sin
tur upplösa dessa sig i kostnader för brukens
utgångsmaterial, närmast tackjärn och träkol, samt
arbetslöner. Till ledning för ett svar har man
markegångstaxor för utgångsmaterialet och en löneserie för Gimo
bruk, som har ovanligt värdefulla räkenskaper
bevarade. Om man tänkte sig att alla dessa prisgrupper
hade följt samma kurva som priset på den färdiga
produkten, stångjärnet, skulle det ej på detta område,
det sannolikt viktigaste, ha uppstått några nya vinster
för bruken genom prisstegringen.
Det visar sig nu att tackjärnspriset så gott som
oavbrutet höll jämna steg med stångjärnspriset eller
rättare sagt snarast visade något starkare stegring; därav
kan man sluta att brukspatronerna icke gjorde några
vinster på bekostnad av tackjärnsleverantörerna,
”bergsmännen”; endast i de visserligen talrika fall då
bruken själva blåste tackjärn, kunde de draga fördel
av läget inom järnframställningen som helhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
