Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges framgångsrikaste handelsföretag: Ostindiska kompaniet - Företagsform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 SVERIGES FRAMGÅNGSRIKASTE HANDELSFÖRETAG
niet; den hade en holländsk förebild och fick stor
betydelse för företagsformerna i många länder, i
början kanske också i Sverige. Det nya var att man
organiserade vad som kallades huvudparticipanterna. Som
namnet säger, skulle de utses bland de största
delägarna, fastän visserligen icke av delägarna, utan av
direktionen. Såtillvida bör deras tillkomst icke ha
inneburit någon väsentlig inskränkning i direktionens
makt. Men sedan institutionen hade kommit till, fick
den viktiga uppgifter. Sex av de tolv
huvudparticipan-terna skulle tillsammans med direktörerna fylla
vakanser bland de senare; direktörerna skulle inför
huvudparticipanterna göra reda för sin förvaltning,
deputerade bland dem skulle förrätta revision och meddela
direktionen decharge, varjämte de slutligen själva
skulle kunna ta initiativ och föreslå direktionen
förbättringar. Huvudparticipanterna skulle vara ”ständige
representanter av kompaniets övrige interessenter”. De
hade alltså fått ett betydligt inflytande på kompaniets
skötsel; delägarna i allmänhet voro däremot
fortfarande alldeles utan befogenheter.
Det sistnämnda ändrades i någon mån enligt den
1762 beviljade, 1766 giltiga tredje oktrojen. Enligt
denna skulle delägarna sammanträda vart fjärde år
— med nuvarande terminologi skulle alltså
bolagsstämma hållas med denna tidsintervall — och utse
huvudparticipanterna, som sålunda ej längre förblevo
direktionens skapelse; huvudparticipanterna skulle
också avge en berättelse som hade att hållas tillgänglig
för delägarna. I den femte och sista oktrojen (1806)
— visserligen i praktiken ganska betydelselös — var
steget taget nästan fullt ut; aktieägarna hade då fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
