- Project Runeberg -  Historieuppfattning : materialistisk och annan /
229

(1944) [MARC] Author: Eli F. Heckscher
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges framgångsrikaste handelsföretag: Ostindiska kompaniet - Verksamhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VERKSAMHET

229

sättningarna. Rättvisligen bör dock tilläggas att
direktörerna togos i anspråk för upplåning av medel och
t.o.m. buro vissa utgifter, fastän det är högst
osannolikt att dessa skulle ha motsvarat någon väsentlig del
av sådana belopp som nu ha angivits. I jämförelse med
direktörernas förmåner voro huvudparticipanternas
mycket obetydliga, t.ex. år 1799 endast 6 000 riksdaler
tillsammans eller 500 per person, vid samma tidpunkt
då direktörerna per person uppburo 6 800.

Den mest vinstgivande funktionen var dock ej
direktörernas utan superkargernas. Till exempel år 1799
fingo de 11 100 riksdaler var, således ej långt ifrån
dubbelt så mycket som direktörerna. Förste
super-kargen på det av Jacob Wallenberg förevigade fartyget
Finlands expedition 1762/63 uppbar i arvode 76170
daler silvermynt, efter årets kurs motsvarande 11 160
riksdaler, d.v.s. nästan exakt detsamma som hans
kollega en generation senare.

Kaptenerna kommo ej i fråga om betalning i pengar
på långt när lika högt som superkargerna, men också
deras ersättningar i denna form voro avsevärda.
Normalt tyckas de ha åtnjutit 100 daler silvermynt i
månaden jämte 8 000 i privilegiepengar, vilket vid en resa
på aderton månader skulle ha motsvarat 9 800 daler
silvermynt eller 1630 riksdaler, naturligtvis utöver
underhåll.

Vad fartygsbesättningarna angår, gjorde de sig åter
tydligen i allmänhet de största vinsterna på
”för-ningen”, d.v.s. rätten att kostnadsfritt medföra varor
för egen räkning enligt bestämda normer, vilket för
övrigt sannolikt också var fallet med
skeppskaptenerna; dessa varor såldes sedan tillsammans med kom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:09:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histuppf/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free