Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska penningväsendets öden - Äldre tiders penningsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄLDRE TIDERS PENNINGSYSTEM
287
denna andra egendomlighet sträckte sig betydligt
längre än den första. Den bestod i det faktum att de
olika mynten ej tillhörde ett gemensamt, enhetligt
penningsystem utan stodo i ett på förhand obestämbart
förhållande till varandra.
I modern tid råder det ingen ovisshet om att
exempelvis 1 krona är likvärdig med 100 öre, därför att de
äro utbytbara mot varandra och man genom
avpassning av öresmyntningens omfattning hindrar dess värde
från att förskjuta sig i förhållande till
kronmynt-ningens. Relativt nyligen, nämligen i dubbelmyntfotens
dagar under 1800-talets senare del, hade man
visserligen ett växlande förhållande mellan huvudmynt som
tillhörde samma penningsystem men voro av olika
metall, så att exempelvis 5 francs i silver försköt sig
i värde gentemot 5 francs i guld. Men under
dubbelmyntfot berodde detta icke på avsiktliga åtgärder eller
lagbud utan på att staten icke lyckades bemästra
systemets svårigheter; det var ingalunda meningen att de
två myntslagen av silver och av guld skulle sakna fast
värderelation sinsemellan utan tvärtom att de skulle
vara likvärdiga.
Däremot förekom det i äldre tider något som vid
första påseendet förefaller vara dubbelmyntfot men
som i verkligheten var skilt därifrån just ur den nu
ifrågavarande synpunkten, nämligen s.k.
parallellmynt-fot. Också under parallellmyntfot har man fullvärdiga
mynt av två olika metaller, exempelvis silver och guld,
men i motsats till fallet vid dubbelmyntfot har staten
icke fastställt något lagligt värdeförhållande mellan
dem, utan låtit marknadsläget bestämma
värderelationen. Detta var utmärkande för kanske större delen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
