Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska penningväsendets öden - Sveriges penninghistoria - Pappersmyntfoten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAPPERSMYNTFOTEN
301
för vad man brukar kalla ren sedelinflation, stark
ökning i köpkraften eller betalningsmedlen genom en
väldig kreditgivning i sedelform, utan att några
viktigare, därav oberoende förändringar samtidigt ägde
rum. Händelseutvecklingen kan följas ganska noga.
Riksbankens egna räkenskaper utgöra ryggraden, och
deras huvudsiffror föreligga publicerade i de
statistiska bilagorna till det stora verket Sveriges riksbank
1668—1918—1924. Därmed kan man sammanställa
prisutvecklingen både inom och utom landet. I den
följande framställningen är det för Sveriges del i första
rummet fråga om den av Karl Åmark utarbetade
prisindex som bygger på de svenska markegångstaxorna.
Med den har jag sammanställt en i
Ekonomisk-historiska institutet utarbetad prisindex för England —
någon utgiven sådan finns nämligen icke längre
tillbaka än till 1782 — som grundas på ett utmärkt
material, framlagt i en av Sir William Beveridge nyligen
utgiven volym. Slutligen har man tillgång till
växelkursnoteringarna. Materialet kommer att i grafisk form
fogas till tredje boken av mitt arbete Sveriges
ekonomiska historia från Gustaf Vasa och är för övrigt
delvis redan tidigare framlagt i denna form. Metoden
består i att jämföra utvecklingen av växelkurserna med
den inhemska prisutvecklingen, sedd i förhållande till
den utländska; och som framgår av urvalet av material
är det därvid Sveriges förhållande till dess förnämsta
avnämare England som har lagts till grund.
Det visar sig att de svenska växelkurserna på
utlandet, med andra ord värdet på den svenska
penningenheten i förhållande till den utländska (i detta fall
pund sterling), i grova drag följde samma linje som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
