- Project Runeberg -  Historieuppfattning : materialistisk och annan /
309

(1944) [MARC] Author: Eli F. Heckscher
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska penningväsendets öden - Sveriges penninghistoria - Pappersmyntfoten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PAPPERSMYNTFOTEN

309

silver och bankosedlar och mycket snart blev reellt
oinlösligt. Bankens sedlar förblevo visserligen inlösliga
och bevarade sitt silvervärde, men deras betydelse blev
allt mindre, medan rörelsen översvämmades av
riks-gäldssedlarna. På nytt fick Sverige då pappersmyntfot,
i allt väsentligt om också ej fullt över hela linjen.
Härigenom uppstod den sedan länge bevarade olikheten
mellan ”banko” och ”riksgälds”, utan någon
förmedlande länk mellan dem.

Än en gång och t.o.m. ganska snart, nämligen år
1803, måste därför en ny myntrealisation genomföras,
fastän den då endast gällde riksgäldssedlarna. De
ned-skrevos till två tredjedelar av sitt värde gentemot silver
och bankosedlar, så att halvannan enhet av
riksgäldssedlarna kom att svara mot en enhet i banko, en
proportion som bibehölls lika länge som indelningen i
banko och riksgälds, d.v.s. till 1855; att ”betala i
banko” blev liktydigt med att ge hälften mer. Därmed
upphörde emellertid också bankomyntets oberoende
ställning i förhållande till riksgälds, och de två
beteckningarna blevo sedan föga mer än uttryck för två olika
penningenheter inom samma penningsystem, med det
angivna värdeförhållandet dem emellan.

Den nya perioden för effektiv substansmyntfot blev
ännu kortvarigare än den förra, nämligen blott
fem-årig. För tredje gången gjorde nämligen ett krig mot
Ryssland slut på den metalliska valutan, och en ny,
långvarig pappersmyntperiod började; den varade
nämligen ända till 1834. Den tredje myntrealisation som
då kom till stånd reducerade bankosedlarna till tre
åttondelar och riksgäldssedlarna följaktligen till en
fjärdedel av riksdalerns värde i silver 1776.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:09:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histuppf/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free