Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska penningväsendets öden - Sveriges penninghistoria - 1800-talets substansmyntfot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1800-talets substansmyntfot
311
ningsystems erkända och starka medelpunkt låg i
England utgjorde också ett gott stöd för det svenska
penningväsendet, därför att England förblev den viktigaste
avnämaren av våra exportvaror. Den skandinaviska
myntunion som kom till stånd i samband med
guldmyntfoten i alla de nordiska länderna fungerade också
i det stora hela avgjort bättre än de flesta myntunioner
i historen ha gjort.
Det egendomliga och ej alldeles lättförklarliga i det
svenska förloppet var sambandet med bankväsendets
utveckling, nämligen tillkomsten av enskilda
sedelutgivande banker alltifrån 1830-talet. I början var
privatbankernas roll i alla hänseenden obetydlig, men
småningom kommo de att få avgörande inflytande på
det svenska näringslivets expansion, därvid visserligen
icke enbart de s.k. enskilda, sedelutgivande bankerna
utan från och med 1860-talet också de icke
sedelutgivande bankaktiebolagen, aktiebankerna.
Vad det här gäller är emellertid icke de allmänna
verkningarna av det svenska bankväsendets
utveckling, utan dess förhållande till det specifika
penningproblem som bestod i att upprätthålla penningenhetens
inlöslighet eller substansmyntfoten. Det är nämligen
givet att denna uppgift, den valutavårdande uppgiften,
icke kunde underlättas genom uppkomsten av
sedelutgivande banker; ty de inneburo ju att man fick ett
stort antal av varandra oberoende tillverkare av
allmänna betalningsmedel, sedlar, vilka alla borde bevara
ett oförändrat värde gentemot myntfotsmetallen och
Riksbankens sedlar. Sedan de enskilda bankernas
sammanlagda utelöpande sedelstock på 1860-talet hade
kommit att överflygla Riksbankens, blev
centralban
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
