Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska penningväsendets öden - Sveriges penninghistoria - Världskrigsperiodens penningpolitiska experiment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
DET SVENSKA PENNINGVÄSENDETS ÖDEN
Detta läge ledde till det tidiga 1920-talets arbete på
att, i ett såtillvida mycket ofördelaktigt läge, återställa
valutans guld- eller utlandsvärde. En sådan politik
förutsatte tydligen en deflation, en höjning i valutans
värde, som måste hålla mer än jämna steg med den
utländska höjningen i penningvärdet. Trots den hårda
påfrestning som politiken innebar var den emellertid
enligt min mening långt mer framgångsrik än
guldspärrningen på sin tid hade varit. ”Fast djärv och
våg-sam, fast skarp och plågsam, den bittra kuren kurerar
bäst”, för att citera Fröding. Denna politik hade
nämligen en väsentlig andel i 1920-talets ganska enastående
höjning i arbetarnas lönenivå och det allmänna
uppsvinget fram till 1930. Det är t.ex. ej litet belysande,
att utrikeshandeln mellan femårsperioderna 1921/25
och 1926/30, efter omräkning med prisindex, visar
större ökning ej blott absolut utan också relativt än
mellan några motsvarande perioder sedan 1820-talets
början och fram till det andra världskriget. Att
resultatet blev så fördelaktigt sammanhängde visserligen
också i hög grad med något som Sverige alls icke kan
tillräkna sig förtjänsten av, nämligen den starka
uppgången i efterfrågan på svenska exportvaror, framför
allt pappersmassa. Därigenom blev det möjligt att
uppnå en stabil grundval för guldmyntfoten på de
gamla villkoren, utan att priserna behövde sjunka så
starkt som eljest hade varit nödvändigt. I själva verket
tvivlar jag på att något annat land hade mer framgång
med återgången till den gamla guldmyntfoten; och
särskilt slående blev motsatsen till ett land som England,
där återgången ej kom till stånd förrän ett år senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
