- Project Runeberg -  Historiska upplysningar om svenska och norska arméernas regementer och kårer jämte flottorna /
127

(1867-1868) [MARC] Author: Harald Oscar Prytz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

127

de straxt efter utgjorde tillsamman endast 370 man. I
en uppgift på kongl. maj:ts krigsfolk af den 25 Aug. 1593
upptages Per Månssons fännika till 230 man och Bengt
Månssons till 118 man. Det är från dessa som rege-
mentet leder sitt ursprung, under namn af östgöta fot-
folk, hvilken benämning det sedermera bibehöll anda till
året före Gustaf III:s död.

Troget konung Sigismund ,bevistade östgöta fotfolk sa-
kerligen slagen vid Stegeborg den 9 Sept. och vid
. Stångebro den 25 Sept. 1598. 1 det olyckliga slaget
vid Kirchholm den 17 Sept. 1605 deltogo äfven båda fän-
nikorna; af den ena, 260 man under Peder Månsson, åter-
stod efter striden 139 man och af den andra, 217 man
under TyrIS PEDERSON, utgjorde qvarlefvorna endast 77 man.

Då Carl IX år 1611 tågade mot danskarna, hvilka be-
lägrade Calmar, tillstötte på vägen från Jönköping hertig
Johan med krigsfolket från sitt hertigdöme Östergötland;
det omtalas likväl ej i hvilka krigshändelser det deltagit
(se vidare Dalregementets historia). Ar 1612 gick herti-
gen med sitt folk till Westergötland, närmaste befalet
derstädes förde Jesper Mattson Cruus. Båda inbröto
sedermera förenade i Halland och östgöta fotfolk bevi-
stade slaget vid Kölleri hed den 21 Febr., der dan-
skarne med stor förlust blefvo slagne. Det förlades se-
dermera till landets försvar i de delar af Westergöt-
land, som tillhörde hertigdömet.

Uppgifterna rörande Gustaf .Adolfs första krigståg
äro högst ofullständiga och några bestämda fakta kunna
endast undantagsvis meddelas. Sålunda känner man
bland annat att 300 man östgötar deltogo i 1615 års tåg
mot Ryssland och att år 1618 fotfolket i Östergötland
utgjorde 4 fännikor eller kompanier, nemligen MARTEN
HENNINGSSONS 381 man, INGOLF BENGTSONS 387 man, ÅN-
DERS WaTs’ 282 man och HENRIK ÖRONOBERGS 350 man,
tillsammans 1400 man. S. å. dog hertig JoHAN af ÖSTER-
GÖTLAND, hvilken hittills och sedan år 1604 fört befälet
öfver hertigdömets krigsmakt. Denna erhöll nu samma
organisation, som de öfriga landskapens och fotfolket sam-
manslogs till ett s. k. stort regemente, för hvilket år 1620
den sedermera så ryktbare JOHAN BANER blef öfverste. Ar
1621 uttogs ur detta regemente ett mindre på 8 kompanier
och 1176 man, hvilket deltog i tåget till LifHand s. å. och be-
vistade sålunda Rigas belägring (10 Aug. —16 Sept.), samt
tillhörde det af de 4 svenska lägrena, der konungen sjelf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:09:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hisvnoarme/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free