Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
vudstyrkan och förenade sig den 22 med Kaulbars trup-
er, öfver hvilka generalmajor Hamilton fick befälet i den
örres ställe. Nu blef det ryssarnes tur att retirera, hvil-
ket de också skyndsamt gjorde, först till Werelä by,
som i förbifarten antändes och sedan vidare. Den 8 Aug.
försökte fienden en öfvergång vid Werela och lyckades
också nå andra stranden, men blef, efter ett par timmars
strid, åter tillbakakastad med förlust. Fändrik Montgom-
mery sårades illa vid detta tillfalle. I slutet af Okto-
ber gick arméen i vinterqvarter längs gränsen; östgöta-
bataljonerna lågo kring Nyby, utgörande en del af ven-
stra fördelningen, hvars distrikt sträckte sig mellan Kel-
tis och Sikakoski.
I medlet af April 1790 erhöll arméen åter uppbrotts-
order. Den 27 samlade konungen en afdelning vid Jala
el och passerade med denna, utgörande 10 bataljoner
( eribland östgöta regementes), samt något kavalleri och
artilleri, den 28 Kymmene-elf vid Pörille by på en i hast
förfärdigad brygga, medan en del dragoner och jägare,
som kommit öfver ett vad, uppehöllo fienden.
Trupperna framryckte nu mot Walkiala och an-
kommo dit den 29 på e. m. Här hade ryssarne under
general Denisoff intagit en mycket fördelaktig ställning
på en brant höjd, späckad med kanoner, hvilka beströko
nedanför varande fält. På båda sidor om ställningen var ’
marken kärrartad och särdeles hinderlig för trupprörel-
ser. Konungen tillfrågade soldaterna om de ville genast
angripa innan mörkret inbröt och ett allmänt ja blef sva-
ret, ehuru trötta de än voro efter den ansträngande mar-
schen. Order att begynna striden utgåfvos derföre straxt
och det bestämdes att anfallet skulle riktas mot fiendens
högra flygel. För att komma fram till denna, måste trupper-
na först jaskekra ett berg och derefter i kolonn marschera
längs en ås, utsatta för fiendens jemna eld, hvilken ej
kunde besvaras. Så snart utrymmet medgaf formerades
linie. Major. Olthoff med den ena bataljonen skickades
till understöd åt de trupper, som börjat anfallet och hvilka
hotades i venstra flanken, under det att major Jernfeltz
med lifbataljonen, tillsammans med en annan, anföll rys-
sarnes venstra flygel med bajonetten, dervid understödd
af artilleriet, som under framryckandet chargerade med
kartescher. Elden besvarades häftigt från fiendens sida,
men icke desto mindre forcerade svenskarne höjden och
då de äfven på öfriga punkter haft framgång, voro de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
