Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
Gustaf Adolfs död då riksfälttygmästarevärdigheten in-
rättades. Den som beklädde denna post, den högsta näst
faltherrens — till hvilken den också oftast ledde —
hade dessutom många andra maktpåliggande befattnin-
gar, dels såsom fältherrens närmaste man, dels vid be-
lägringar m. m., hvarjemte han ofta fick befäl öfver de-
tascherade kårer. LENNART TORSTENSSON var (1634) den
första riksfälttygmästaren och efterträddes i värdigheten,
sedan han sjelf år 1641 fattat kommandostafven öfver
hela arméen, af JoHAN LILLJEHÖÖK år 1642; sedan denne
samma år stupat vid Leipzig, utnämndes AxEL LILLJE till
samma befattning, hvilken han innehade till år 1644, då
CARL GUSTAF WRANGEL, den sedermera blifvande öfver-
befalhafvaren, efterträdde honom. Rikstygmästare efter
Wrangel blef år 1646 ARVID WITTENBERG V. DEBERN.
Såsom artilleriöfverstar under 30-åriga krigets fortgång
nämnas SIMON SCHULTZ VON ÅSCHERADEN, som stupade i
slaget vid Pfaffenhofen den 1 Augusti 16383, JoEn Per-
DERSSON JERNLOD och år 1644 DaAviD FREDRIK VON SIEG-
ROTH (sonen).
Svenska artilleriets styrka under loppet af 30-
åriga kriget är omöjlig att bestämma i anseende till dess
fördelning till flera särskilta arméer och på många olika
ställen. Dessutom saknas, hvad de flesta krigshändel-
serna beträffar, noggranna upplysningar rörande detta
vapen. Dess roll var för öfrigt ej mera densamma, som
under den store konungens tid och det anseende i hvil-
ket vapnet hitintills stått minskades alltmera, likasom de
förbättringar Gustaf Adolf gjort i taktiskt hänseende allt
mera glömdes.
I slaget vid Oldendorf den 28 Juni 1633 kommen-
derade öfverstelöjtnant Jan Person den svenska artilleri-
styrkan (87 stycken på 13,000 man). Vid Nördlingen
den 27 Augusti 1634 föll allt artilleri i fiendens händer.
Artilleriet deltog under de följande krigsåren dessutom
vid många andra tillfällen, såsom vid Wittstock den 4
Oktober 1636 och vid Wolfenbäöttel den 19 Juni 1641
m. fl. Då Torstensson i medlet af Maj 1642 samlade sin
här mellan Leubus och Steinau för att inbryta i Schle-
sien räknade han 18,000 man med 130 gröfre och lättare:
kanoner. Åtskilliga fästningar, deribland Olmötz och
den starka Neisse, föllo båda den 5 Juni under detta
tåg just tillfölje af det utmärkta och talrika artilleri
denne general medförde. I slaget vid Leipzig d. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
