Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
rolen och der det kunde hända att artilleriet, såsom rent
af onyttigt och till hinder fick sin plats vid — trossen.
Cronstedt, som nogsamt insett detta, äfvensom hvilka
många . brister, som vidlådde vapnet, längtade att åter-
ställa det till ett fordom egt anseende, och de förbättrin-
ar han föreslog och hvilka i alla afseenden gillades af
Stenbock, gingo hufvudsakligen ut på att åstadkomma
större rörlighet och lätthandterlighet hvad kanonerna be-
träffade och större hastighet och noggrannhet i sjelfva
chargen, till hvilket sednare syftemåls uppfyllande de af di-
rektör Polhem uppfunna och af Cronstedt förordade rikt-
skrufvarne i hufvudsaklig mån bidrogo. Svårigheten att un-
der drabbningarne transportera pjeserna var vid denna tid-
punkt det största hindret för artilleriets användbarhet. De
större pjeserna bibehöllo hela tiden den plats, som en
gång blifvit dem bestämd och från hvilken de ej utan
största svårighet kunde flyttas. De blefvo också alltsom-
oftast segervinnarens byte. Hvad regementskanonerna
beträffade, de enda som på slagfältet kunde begagnas
till manöver, så voro deras rörelser beroende af fotfolket,
ty ehuru visserligen en artilleriservis fanns, bestående af
1 konstapel, 1 å 2 lärkonstaplar och 3 eller 4 artilleri-
betjenter, så var det dock fotfolket, som måste gifva den
egentliga handräckningen, 12 till 16 man. Manövern till-
gick sålunda att föreställaren lösgjordes så snart man
kommit i åsyn af fienden, hvarefter den körde bakom
linien i höjd med karduskaärran och sjelfva pjesen fort-
skaffades sedan af handräckningen och artillerimanskapet
medelst så kalladt släptagel, hvilket hittills varit lindadt
kring långa fältet, men som nu påhakades krokarna. Att
manskapet, äfven på jemna vägar, skulle inom kort tröttna
och derigenom artilleriets framkomlighet hindras, blef en
naturlig följd, och var marken dertill olämplig, måste
pjeserna oftast qvarlemnas. Det blef dessutom ytterst
svårt för artilleriet att under arméens framryckande char-
gera, emedan artillerimanskapet ofta, oaktadt alla an-
strängningar, ej mera kunde upphinna trupperna, sedan
det en gång blifvit efter. En annan olägenhet var den,
att karduskärrorna ofta blefvo lemnade på betydligt af-
stånd från pjeserna, hvarigenom de största svårigheter
uppstodo för ammunitionens framskaffande och äfven fara
genom de upplag, som gjordes invid pjeserne. För att
afhjelpa dessa och andra felaktigheter föreslog Cronstedt
anbringandet af anmarschjern och anmarschbommar å la-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
