Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XL.
Kongl. Fortifikationen.
Det var först under Gustaf II Adolfs regeringstid
som åt ingeniörväsendet, likasom åt de öfriga vapensla-
gen, gafs en mera bestämd organisation.
Före nämnde konungs tidehvarf hvilar öfver både
denna och många andra delar af krigsmakten och dess ut-
veckling ett visst mörker. Vid tidpunkten för Gustaf I:s re-
gering, och ännu mindre före honom, har man föga an-
ledning att antaga det militäringeniörer eller fortifika-
tionsstat funnits. Faästningsbyggnader och de arbeten,
hvilka verkställdes å befästade orter, skedde då af bygg-
mästare under tillsyn och ledning af: »gamle förfarne
krigsmän, hvilka bäst visste hurulunda med beskansning
och annan befästning förhandlas skulle», samt med till-
hjelp af uppbådadt krigsfolk och allmoge. Sådane för-
farne krigsmän, som vanligast användes till detta öfver-
inseende, voro befallningsmännen på sjelfva slotten, och
en af dem, Joen Karsson till Mem, omtalas år 1559 hafva
fått befallning att befästa Wadstena slott, der han var
befallningsman. För att gå tillbaka till ännu äldre ti-
der vet man att Birger Jarl befästade Stockholm, samt
att han och sedermera Thorkel Knutsson anlade befäst-
ningar i Finland och mot ryssarne. I fästningskriget in-
taga namnen Knut Posse, Matts Kettilmundson, Engel-
brecht, Carl Knutsson och ändtligen Gustaf Wasa sjelf
främsta rummen.
Såväl denne sistnämnde konung, som sedermera Erik
XIV, hade personligen tillsyn öfver befästningar inom
riket. Sålunda utsåg Gustaf sjelf platsen för tornet vid
Waxholms skans, hvilken jemte ett blockhus uppfördes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
