Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
blifvit förminskad till hälften, fästningsmurarne raserade
och han sjelf illa sårad. Under kriget med Ryss-
land var svenskarnes belägring af Pleskow den mest
betydande. Den börjades under konungens eget befäl
den 20 Augusti 1615, men måste, då den ej gjorde några
betydligare framsteg, vid höstens annalkande afbrytas
den 17 Oktober, sedan en allmän storm blifvit afslagen
några dagar förut.
Den tidens belägringar bestodo i direkt artillerield
och, då dermed bresch åstadkommits, stormning. Van-
ligtvis kapitulerade de svaga garnisonerna derefter. Dessa
s. k. belägringar voro derföre endast försök till bresch-
skjutning, som bestreds af artilleriet utan behof af in-
geniörer, ehuru äfven sådane kunde hafva att beställa
dervid. Deremot var under kriget med Pohlen beläg-
ringen af Riga, som den 10 Augusti 1621 inneslöts
med 4 befaästade läger, ett anfall, så regelbundet, som
den tidens medel och erfarenhet tillät. Cirkumvalla-
tionslinier stängde öfverallt vägen för Radziwils ge-
nombrytningsförsök; sapper, minor och gallerier till graf-
vens öfvergång. Belägringen varade i 5 veckor. 2:ne
stormningar misslyckades med stor förlust på sandrave-
linen, men, utmattade och med afseende på de minor,
svenskarne fått färdiga under vallen, kapitulerade be-
sättningen den 15 Sept. Åtskilliga andra befästade or-
ter eröfrades af svenskarne under de år krigshändelserna
med konung Sigismund fortgingo, men det var först vid
utbrottet at tyska fälttåget, som den storartade kedja af
anfall på befästade orter började, hvilken sedermera fort-
sattes efter konungens död, då fastningskriget fortfarande
spelade en framstående rol i krigsföretagen. Det vore
för vidlyftigt att beskrifva alla eller ens några af de
otaligt många företag, som gjordes mot fästningar eller
befästade orter denna tid, synnerligen som det är ovisst
hvad del de svenska ingeniörerna haft deri och då dess-
utom få platser togos genom regulier belägring, men de
flesta vare sig genom blockad — utförd medelst cirkum-
vallationslinier, hvilka Gustaf Adolf bildade af slutna,
hvarandra flankerande skansar — eller ock medelst storm-
ning. Äfven i det följande skola endast de belägringar
omtalas, hvilka hafva särskilt märkvärdighet för vårt fö-
revarande ämne. Må det blott tilläggas att fästningarne
i allmänhet dehna tid uppgåfvos utan långvarigt mots-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
