Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
ända och flydde i största hast, förföljda af svenskarne,
in på hufvudstyrkan. Der kom fienden likväl i ordning,
och Baudissin måste nu draga sig tillbaka efter sin väl
utförda och lyckade bragd. Då Tilly sedermera drog sig
ifrån granskapet af Werben, förföljde svenska rytteriet
de aftågande, samt nedhögg och tillfångatog en mängd
folk.
Regementet, under befäl af den någon tid förut till
öfverste utnämnde frih. FREDRIK STENBOCK, åtföljde konun-
gen till Sachsen och stod uppställdti slaget vid Leipzig
den 7 September närmast östgöta kavalleri, som bildade
den yttersta sqvadronen till venster af högra flygelns
första treffen, hvilken fördes af konungen i egen person.
Smålänningarne voro vid detta tillfälle 400 man starka
och deras 8 kompanier voro sammanslagna till en enda
stor sqvadron. De deltogo på eftermiddagen i det lyckade
anfallet på fiendens artilleri, som eröfrades, hvarigenom sla-
gets utgång till stor del afgjordes. Sedan den kejserliga
arméen blifvit fullkomligt upplöst, anföll Stenbocks re-
gemente, i förening med Totts tyska ryttare, fyra fiendtliga
regementer, som ännu bibehöllo ordning och hvilka tap-
pert försvarade sig ända tills de, betydligt decimerade,
hunno komma undan till Leipzig i skydd af mörkret.
Efter några dagars hvila, uppbröt konungen åter och
tågade i hastmarscher öfver Thöringerwald mot Franken,
för att söka afskära Tilly, som med qvarlefvorna af sin
slagna armée skyndat sig undan till Neder-Sachsen. Flere
städer och slott intogos af svenskarne under denna marsch,
såsom den vigtiga staden Schweinfurth (d. 2 Okt.) och
Wuärtzburg (den 4), med det närliggande starka Ma-
rienbur (den 8), äfvensom sedan, under konungens
tåg mot Rhen, Maintz, som eröfrades den 13 Decem-
ber. I trakten kring denna stad intog kavalleriet
vinterqvarter. .
I slutet af Februari 1632 samlade Gustaf Adolf sin
armée, 20,000 man, deribland 600 man smålänningar, för
att skynda till Horns understöd i Franken. Med denna
styrka aftågade konungen den 3 Mars från Frankfurt am
Main och lyckades redan den 11 förena sig med Horn ’
vid Kitzingen. Derifrån uppbröt arméen ånyo, efter några
dagars qvarliggande och sedan ytterligare 10,000 man
under Banér och hertig Wilhelm af Weimar tillstött, samt
tågade mot Närnberg. Marschen gick vidare öfver Schwa-
bach till Neumarkt och derefter i sydvestlig riktning till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
