Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Autobiographiska Uppsatser - I. Betraktelser och bekännelser vid min hustrus graf. Ett fragment af min lefnads saga (1852)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känslan af det onämnbara högre, som utgör naturens och
mensklig-hetens verklighet och innersta väsende. Huru mägtigt och djupt
dessa verldsäsigter och deras inbördes strid genomgripa värt slägtes
historia bör vara tydligt för hvar och en, som med någon insigt
ihågkommer å ena sidan Lingamsculten, eldens dyrkan och köttets
evangelium och å den andra den ädlare solculten, den heliga
Jungfruns myth och äktenskapet Men dessa mägtiga verldsäsigter hafva
ån inre lefvande rot i pubertetsutvecklingen. Uti intet område af
personlighetens inre verld kämpa de en hårdare strid än i
ynglingens bröst Min erfarenhet af denna strid var så djup, att jag
icke utan den innerligaste tacksamhet emot lifvets Mer och vårdare
kan erinra mig dess slutliga utgång. De inbördes fiendtliga
magternas välden öfver mitt inre vexlade med hvarandra stundom
ögonblickligt Då den underjordiska elden rasade i mitt inre, kände jag
den icke blott i mitt eget kokande blod, utan jag såg den
öfver-allt Naturens andedrägt var glödande het och dess utseende hade
en bländande, men dock hemskt genomträngande glans. Hos naturen
såväl som hos menniskoraa, i mina böcker, i de classiska skaldernas
skrifter, i de physiologiska läroböckerna ja! i sjelfva bibeln hörde
jag ej något annat än frestarens lockande hviskningar och de qvalde
mig ända till ytterlighet Men då aningen om lifvets helighet bröt
sig fram genom min själ, och detta hände, såsom sagdt stundom i
ett ögonblick, försvann hela den magiskt skimrande hemska
glansen ifrån verlden, och i stället sänkte sig deröfVer den verkliga
dagens milda ljus. Det blef lugn i mitt inre och en ström af frid
och verklig salighet genomträngde hela min varelse. Ifrån både
naturen och menskligheten, ifrån blommornas öppnade kalkar, ifrån
foglames mångstämmiga röster, ifrån menniskornas arbeten och
sträf-vanden, ifrån forskningens och vishetens läror, ifrån skaldernas
sånger, tyckte jag mig förnimma den lifvets genomträngande djupa
grnndton, som uppenbarar det evigas magt och innehåller åkallan,
bön och loi Inom min phantasi framträdde, åksom uttryck af eller
organ för denna aning, en ljusets engel, som lik budbäraren på
bergen, om hvilken bibeln talar, ifrån morgondagens kullar förkunnade mig
framtidens frid. Han hade väl icke då en tydlig och bestämdt
åskådlig gestalt, men då jag un erinrar mig honom, är han en
fullkomligt träffande bild af min hustru.
Genom dessa inre skyddskrafter och några negativt lyckliga
yttre förhållanden lyckades det mig, att genomgå detta vådliga skifte
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
