Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om vår tids ungdom (1841)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man derigenom trodde sig säkrast förbereda hans instundande
mannaålders sansade kraft »Den som i ungdomen ej gjort något
dåraktigt gör sällan något klokt i ålderdomen», var en phras, den
man väl ej så alldeles sällan yttrade, men hvilken man dock
oftare practiskt verkligen följde än theoretiskt vågade tro eller såsom
princip öppet erkänna. Att denna åsigt bos många nu är
betydligt mildrad och att de bägge practiska systemer, som deruti rotat
sig, gifvit vika för en förståndigare medelväg, vore orättvist att
ej erkänna äfvensom det torde böra medgifvas, det man i
allmänhet åtminstone i känslan anticiperar en ädlare uppfattning af
ungdomens betydelse. Men ännu har dock i sjelfva verket denna
uppfattning ej sträckt sig längre än till känslans gebit Ty huru
skulle man annars halva, såsom nu verkligen händt, kunnat i
ungdomens namn med någon slags framgång förkunna köttets
evangelium, som sjelf innehåller läran om det kroppsligas, genom
ungdomen framträdande öfvermagt? Sjelfva den grundtanke, att köttets
välde och ungdomens äro ett och detsamma, är, såsom nyss är
sagdt gammal, äfvensom meningen att detta välde, om det skulle
kunna vinna och behålla seger, skulle befordra menniskans lycka
och sällhet icke heller är ny, men djerfheten att förkunna den
säkra förhoppningen om dess framgång är något som man förr
hvarken erfarit eller vågat vänta; och om denna djerfhet å ena
sidan tydligen har sin grund i medvetandet af ungdomens nu
utvecklade större och rikare kraft, bör det dock, jag återupprepar det
ej förgätas att den dermed införlifvade låga meningen om
ungdomens blott kroppsliga betydelse är gammal och traditionell.
Denna traditionella mening har ett nödvändigt inre
sammanhang med de åsigter af lifvet eller naturen i allmänhet hvilka länge
varit rådande, och som, ehuru de för öfrigt strida mot hvarandra,
dock genomträngas af den gemensamma grundtanken att naturen är
ohelig. Ungdomen är nämligen naturens eller lifvets högsta
individuella uppenbarelse och således, om lifvet är till sitt inre väsende
heligt måste hufvudsakligen genom ungdomen detta dess heliga inre
träda fram och den fördunkling, som ofta synes förneka sanningen
af denna uppenbarelse, måste hafva sin grund i något annat än i
lifvet sjelft Å andra sidan, om lifvet är oheligt måste ungdomen
icke allenast också vara det utan äfven utgöra den mest fiendtliga
magt som emot det heliga kan framträda. Meningen om naturens
eller lifvets ohelighet yrkas för det första af dem, som med
vördnad omfatta det heligas idé, och upprätthålla dess dyrkan såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
