Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om äktenskapet (1841)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men det är sannolikt icke blott genom den egentligen leprösa
diathesen och de sjukdomar, hvilka deruti direkt eller indirekt hafva
sin grund, som den öfvervigt af det materiella öfver sjelfva
generationen, hvilken omedelbart sammanhänger med den till positiv
betydelse inom medvetandet stegrade somatiska njutningsdriften, ger
sig tillkänna. Det förtjenar att undersökas, om icke äfven andra
degenerativa sjukdomar och diatheser derifrån ursprungligen härleda
sig, ehuru de dermed hafva måhända blott ett aflägset och
medelbart sammanhang. Det är ofvanföre taladt om folksopinionen i Rom
angående betydelsen af arthritis eller gikt Jag anser denna opinion
icke sakna grund, ehuru jag här måste utelemna deductionen af de
skäl, som kunna gifva understöd åt en sådan mening. Att den
carcinomatösa diathesen står i sammanhang med qvinnans
sexualfunc-tion är väl tydligt men den rätta betydelsen af detta sammanhang
kan ännu icke uppgifvas. Det synes dock vara af en helt annan
art än det som äger rum i lepran, och det materiellas öfvervigt der
vara secundär, då den hos den sednare är primitiv och har direkt
förhållande till den stegrade driften. Scroflerna utgöra den nyare tidens
mägtigaste och allmännast kringgripande degenerativa diathes. Att
de i de äldre tiderna funnos eller att åtminstone vissa af de topiska
lidanden, hvilka nu vanligen deri hafva sin grund, äfven då
förekom-mo. är onekligt, men den stora betydelse, de inom sjukdomsprocessen
i allmänhet nu ega, hade de på långt när icke då, och en
uppmärksam betraktare af sjukdomarnes historia under den sednare tiden, har
svårt att neka, det scroflerna, i synnerhet deras tuberkulösa och
phthisiska former, en lång tid varit i tillväxt. Man skulle kunna
påstå att scroflerna i vår tid spela i pathologiskt afseende samma
roll, som lepran i slutet af medeltiden, och om man skulle
fullkomligt kunna styrka ett sådant påstående och göra det gällande,
uppstår naturligen den frågan, om dessa sjukliga diatheser icke i
huf-vudsaken hafva en gemensam eller likartad inre grund? Jag vill
nu icke företaga mig, att besvara denna fråga, men i afseende
derpå anser jag mig dock böra anföra följande. Att den veneriska
sjukdomens utbredande på en gång åtföljdes af leprans förminskning och
scroflernas tillväxt, är ett gifvet faktum och det var i anledning deraf
som Ballonius och flera andra det 16:de seklets läkare yrkade
deras inre slägtskap. Att scrofler hos uppväxande befordra eller
åtföljas af sexualdriftens preoocitet är en känd sak, äfvensom att
benägenhet för erotiska utsväfningar är ett temligen vanligt phænomen af
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
