Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om allianstractaten mellan Sverige och Ryssland år 1812 (1838)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tøm icke kan tänka derpå utan den bittraste sorg. Men en Svensk
ton ej tro på denna möjlighet Han vet genom århundradens
erfarenhet, att allvar, trohet, manlighet och ihärdighet bo i Finnarnes
bröst; och dessa dygder skola skydda deras tänkesätt emot
förvillelserna och gifva dem kraft, att med ära utkämpa sin inre strid och
uppfylla den ädla bestämmelse, Försynen dem förelagt
Den ifrågavarande, år 1812 ingångna Allianstractaten emellan
Sverige och Ryssland var således grundläggningen till ett stort
fridens verk. Derigenom ordnades Nordens samhällen och erhöllo en
inbördes ställning, som ej allenast åt hvart och ett af dem tryggar
för deras inre krafter en så fri utvecklings-sphær som möjligt, utan
äfven gifyer skydd åt uppkomsten af en gemensam, dem alla
genomträngande och till storartad verksamhet bestämmande culturkraft
Fridens yttre vilkor hafva genom denna ställning fått en temligen
säker grund; och regenter nas vilja att vidmagthålla endrägten
motverkas nu mindre än förr af de anledningar till osämja, hvilka hafva
sin grund i staternas ömsesidiga relationer. Men friden kan ej
upprätthållas blott genom yttre villkor och förhållanden. Den är ett
himmelens barn och kan ej älskas af menniskorna, om de ej så anse
den. Kärleken till friden är såväl hos nationer som enskilde ett af
culturens säkraste kännetecken, och utan dennas inre förädlingsact
finnes aldrig den förra. Om den i det yttre upprätthålles af de
magtägandes välvilja och kraft, uppföda dock råhetens passioner i
hemlighet sitt raånghöfdade foster — tvedrägten, på det de en gång
må kunna visa det inför verlden såsom stort och fruktansvärdt, och
kalla det för frihetens genius. Fridens stora magt på jorden är
således ej densamma som tvångets och kan ej heller hafva sin rot
blott i yttre ställningar och förhållanden. Den är endast culturens
ädla, välsignade frukt Aningen att så förhåller sig har
genombäf-vat vår tid och har hos dess historia, oaktadt alla dess skuggor
och förvillelser, upprätthållit ett sträfvande af ädlare art med
hvilket vi våge förbinda räddningens hopp. Culturens sak har blifvit
åberopad, det är sannt äfvensåväl af revolutionens, stridernas och
händelsens organer, som af fridens, fördragsamhetens och tålamodets
män; men oaktadt således otaliga hopar framträdt såsom dess
fanatiske förfäktare, hvilke i sjelfva verket ej varit annat än dess hät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
