Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om universitetsinrättningen - I. Om culturanstalter i allmänhet (1833)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tiobetena kraft vaknar boa dem alla, och friden emellan dem
åter-födes genom medvetandet af deras gemensamma åndamåL
Men om vi åter antage religionen såsom culturena positiva kraft,
synea v&l deraf följa, att colturanstalter endast såvida kunna
motsvara sitt ändamål och sitt namn, som de upprätthålla och
befordra denna princip. Ehuru vi med fast öfvertygelse erkänne
sanningen af ett sådant antagande, våge vi dock såsom falsk anse den
derifiån med skenbar conseqvens härledda slutsats, enligt hvilken
den anstalt, som inom samhället omedelbart vårdar religionen, skulle
öfver dem, som äro egnade åt vetenskapen, konsten,
statsförvaltningen och familjelifvet utöfva en dessas sjelfständighet upphäfvande
herrskaremagt Vi våge detta, först emedan religionen omedelbart
verkar på det menskliga tänkesättet och, medelbart genom detta,
förädling i alla rigtningar af mensklig verksamhet, men ej
medelbart genom ett öfver de sednare utöfvadt välde medför det
menskliga tänkesättets förvandling; och för det andra derföre, att
dessa colturens enskilda grundkrafter samteligen bafva sin positiva
bestämning och tillvaro af religionen, hvarföre de äfven med denna
öfverensstämma, i samma mån de hos sig sjelfva med fullkomlig
trohet upprätthålla sin inneboende princip Om det, som inom
samhället omedelbart uttrycker religionen och utgör dennas yttre
vårdsanstalt, erhåller eller åtminstone med mer eller mindre framgång
eftersträfvar ett genom yttre magt utöfvadt välde öfver vården af
culturerø enskilda krafter, tvingas dessa till ett urartande, hvarigenom
de blifva sin egen väsendtliga betydelse otrogne och mer eller
mindre öppet förneka dennas indentitet med religionen. Oen protest,
hvilken religionens vårdare äro skyldige att uttala emot
cultur-krafternas skefva rigtningar, öfvergår lätt till en reactioB emot
cul-turkrafterna sjelfva; och om denna sker med framgång, kan i
religionens namn uppkomma ett förtryck, som är rigtadt emot det, som
ädlast och fullkomligast uttalar dess egen mänskligheten
genomgripande förädlingskiaft. Men colturens enskilda rigtningar kunna
genom troheten emot de principer, hvilka de hvar och en för sig
hylla, såsom de högsta och bestämmande, hos sig återställa det
heligas ifrån religionen utgående, dem till enhet bestämmande och
deras inbördes söndring således upphäfvande kraft En statsförvaltning,
som håller den alla dess enskilda grenar genomgripande rättvisan i
sträng helgd, kan lika litet vara emot religionen fiendtlig, som ett
familjaljf, som bär den rena och ofördunklade stämpeln af kärlekens
vård, eller en vetenskapsodling, som troget vidmagthåller forsknm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
