Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om universitetsinrättningen - V. Om facultetsinrättningen och det academiska studium (1832)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
functioner: iakttagelsen och reductionen af det tillfälliga och speciella
uti denna, sä att endast det rena och väsendtliga blifver
beståndande. Af den sednare består mathematiken, genom hvilken således
manfattning af läroämnen, som sålunda på# bekostnad af de öfriga
facul-teterna sträfVar att stegra sin vetenskapliga betydelse, upphör åter just
derigenom sjelf att vara facultet, emedan det hör till idéen af en
facul-tet, att de särskilda kunskapsarter, hvilka den till ett helt sammanfattar,
skola utgå från en gemensam grundidée, genom denna ega ett organiskt
samband och ett gemensamt ändamål, som genom den gemensamma
principens tro«na evolution ensamt kan ernås. En sammanfattning af kun*
skapsarter, hvilka l&ngt ifrån att utgöra eu sådan organiskt lefvande
förening, och genomträngas af en dem till ett bestämdt och gemensamt
mål rigtande utvecklingskraft stå till hvarandra i en flerfaldig
ömsesidig oppoiition, motsvarar således icke idéen af facultet,. utan så vida
just genom detta dess enskilda kunskapsarters inbördes förhållande,
formen af dess verksamhet, såsom helhet, icke kan blifva vetenskaplig
utveckling utan endast samlande af kunskap, snarare den af lyceum
eller gymnasium. De i sednare tider så mycket oscillerende menngarne
om den inom denna facultet så vigtig ansedda videtursberäkningens
princip, synes tydligt nog ådagalägga denna character och den dermed
sammanhängande inre striden emellan tendensen att gifva åt faeultetens
gemensamma verksamhet en bestämd vetenskaplig rigt ning och den att
qvarhålla den på den lägre ståndpunkten af blott samling af mer eller
mindre olikartade kunskaper. Denna ställning, som hämmar äfven de
starkaste personliga krafter att bestämmande inverka på det hela af
faeultetens verksamhet, förvärras ytterligare derigenom, att faeulteten
icke nu såsom fordom erkänner en spber af dess forskningsarter såsom
den hufvudsakliga och herrskande, utan tvenne, hvilkas ömsesidiga
opposition till så väl princip som tendens väl torde vara nogsamt
ådagalagd, och som, då de jemt motväga hvarandra, måste hindra faeultetens
helhet att af någondera emottaga en rigtning som är bestämd, och
genom de enskilda studiernas gemensamma princip och inbördes
öfverens-stämmelse fostrar en sann och af fast öfvertygelse genomträngd
bildning. Genom ett sådant emot faeultetsinrättningens verkliga idé
oppo-neradt system blir således universitetet förvandladt till cn
sammansättning af ett 8tort gymnasium och några ofullständiga tillämpningsskolor,
en slags inrättning som i längden icke kan bära sig. Så vida genom de
högre faeulteternas sålunda verkställda nedsättning de rötter, genom hvilka
den vetenskapliga eulturen ur samfundslifvet skall tillegna sig
erfarenhetens kraftiga näring, blifvit för denna inrättning afskurne, måste den
character, den derigenom erhåller, blifva ensidig och olikartad med den,
som utvecklar sig hos samhället, och att den opposition, som häruti
rotar sig, är lika 4jup som hätsk, bevittnar våra dagars historia på ett
sätt, som temmeligen allvarsamt synes hota med att striden icke längre
torde komma att drifvas med blotta ord och ömsesidiga inveotiver. Att
ifrån qjelfva universitetet meningar kunna utgå, som sätta i fråga nyttan
af de högre faeulteternas bibehållande, synes ett nyss ehuru icke i Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
