Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om universitetsinrättningen - V. Om facultetsinrättningen och det academiska studium (1832)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den tredje åt läran om det preeterliga embetet och församlingens
vård. Den Qerde ftter skall betrakta christendomen i dees
förhållande till den menakliga coltoren för öfrigt, hufvudsakligen till den
vetenskapliga sidan deraf och till de meningar hvilka vanligen
bärleda sig ifrån en känslans reaction emot lärobyggnadens
bestämningar. Med ett ord den skall skärskåda den motsats, som
uppkommer emellan christendomen och den menskliga förmågan att i klar
åskådning uppfatta dess anda och sanning. Betraktar man åter
tbeologiska facnlteten såsom qtöfvande en positiv inflytelse på
ve-tenskapsodlingen, uppkommer behofvet af ännu flera lärostolar. Den
tbeologiska faciliteten är nämligen historisk i detta ords högsta och
sannaste mening. Christendomen är mensklighetens största factum,
det, hvarigenom alla öfriga få sin förklaring, det, uti hvilket i
tidens fullbordan alla öfriga skola sammansmälta. Det tillhör den
tbeologiska. facnlteten att betrakta detta factum; allt djupare
intränga i dess inre betydelse och allt klarare uppfatta dess
mångfaldiga relationer. Den dager, som ifrån detta factum sprider sig
öfver allt menskligt, öfver menniskomas vishet, handlingar och
händelser, skall genom ödmjuk betraktelse uppfattas, så att derigenom
övertygelsen om försynen eller den eviges styrelse utvecklar sig till
verldshistoriens grundidé; och det är genom denna, som den
theo-logiska facnlteten skall på vetenskapeodlingen utöfva en mägtig och
förädlande positiv inflytelse, hvilken så väl till väsende som till
form icke har det ringaste gemensamt med den till hatfull och
vidrig förföljelse så ofta urartande tvångsmagt, genom hvilken denna
facultet i äldre tider försökt att under den så mycken mensklig
ofullkomlighet inneslutande lärobyggnaden kufva vetenskapernas
evo-lutiva krafter. Den historiska betraktelse, hvilken enligt denna åsigt
utgör en hög utvecklingsform af den theologiska facilitetens
vetenskapliga lif, träder bufvudsakligen fram i 2:ne rigtningar. Å ena
sidan sysselsätter den sig nämligen med christendomens inflytelse
på menskligbeten, på samhället medelst den sida af detta organiska
lif som kallas kyrim eller församling, samt för öfrigt på culturen,
tänkesättet och sederna. Denna det innersta af samhällslifvet
upphittande betraktelses nuvarande egentliga form är den så kallade
kyrkohistorien, hvilken så väl genom den stora mängd af
kunskaper, hvilka den för det närvarande innefattar, som ännu mera
genom den vidsträcktare betydelse, hvartill den i framtiden kommer
att utveckla sig, fordrar sin egen lärostol, och mer än tillräckligt
kan sysselsätta dennas innehafvare. Den andra rigtningen åter sys-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
