Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om universitetsinrättningen - VI. Om professorsbefattningen (1842)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den verkliga duglighet samhället behöfver och al dess verksamhet
har rätt att fordra, eller genom veld eller försumlighet uti
bedöra-mandet af de unges skicklighet visa sig oförtjent af
samhållsmyn-dighetens förtroende eller ock genom inbördes split förstöra sitt
gemensamma anseende, den värdighet som tillhör dess bestämmelse och
det inflytande på allmänhetens tänkesätt, som längden nödvändigt måste
blifva följd af den sednares upprätthållande, eller ock genom
vanvård af sina egna närmare och materiella intressen bereda sitt eget
förfall. Å andra sidan kan det med noggrannhet och nit uppfylla
flera eller färre af sina öfriga skyldigheter, men i afseende på
lärdom och vetenskap vara så obetydligt, att derigenom värdet af dess
förtjenster för öfrigt blir förringadt ända derhän, att dess
bestämmelse alldeles förfelas. Oaktadt professorsbefattningen, då dess
begrepp fullständigt uppfattas, innehåller alla dessas skyldigheter, får
man dock tidt och ofta höra meningar yttras, enligt hvilka den
ena eller andra eller ock flera af dem anses för oväsendtliga. Så
anse många consistorialbefattningen för särdeles hinderlig för de
öfriga skyldigheterna och förmena, det förminskningen eller ock det
fullkomliga upphäfvandet deraf skulle för det sednare medföra stora
fördelar, då åter andre anse den egentliga examinatorsbefattningen
böra öfverflyttas till kyrkans och statens förvaltningsmyndigheter.
Under det någre hysa och, om icke theoretiskt dock practiskt, yrka
den meningen, att då professorn nitiskt arbetar för vetenskapens
befordran, kommer det sig ej så noga, om han derjemte med
sorg-fällighet eller ej vårdar ungdomens uppfostran, påstå andre att den
egentliga vetenskapen med de högre studier, som utveckla den, och
det författarskap, som bemedlar dess inflytelse på samhället, ej egentligen
tillkommer universitetet och dess professorers vård, utan endast den
elementära bildning, som passar för ungdom och nyböijare. Hvad
disciplinar vården beträffar, är det bekant, att många anse det för
särdeles nyttigt, om universitetet skulle förlora den myndighet, som
utgör den förres yttre juridiska stöd, då deremot andre anse den
hufvudsakligen böra tillhöra icke professorerna, utan ungdomen sjelf.
Det partiella uppfattande af professorsbefattningens betydelse, som
ligger till grund för alla dessa meningar, kan åberopa åtskilliga
exempel från andra länder, som åtminstone i några afseenden mer
eller mindre synas bestyrka dess rigtighet, och sådana exempel
h&f-va, såsom bekant, stor inflytelse på åsigterna hos oss. Det synæ
mig således vara nödvändigt, att något närmare betrakta dessa
skyldigheter hvar och en för sig och undersöka om de alla väsendtU-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
