Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om universitetsinrättningen - VI. Om professorsbefattningen (1842)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brister kunna afhjelpas och ensidigheten rftttas; och om så förhåller
sig, vore det högst bedröfligt om för de förres skull och innan
någon principenlig förbättring blifvit försökt hela systemet och dess
i mina ögon vördnadsvärda syftemål skulle uppoffras och
öfvergif-vas. I afseende på en sådan förbättring anser jag mig åter böra
anföra följande
Det tillhör väaendtligen ett sådant system att göra skilnad
emellan de tvenne af professorens fanctioner, hvil ka det motsatta
systemet sammanfattar till en enda, nemligen den af vetenskapens
tolk och den af ungdomens lärare. Det är för den förra af dessa,
som den offentliga föreläsningen utgör den nu af constitutioneroa
stadgade formen. Genom den skall professoren, i afseende på den
eller de forskningsarter, bvilka vid hans lärostol äro föstade,
offentligen visa hvad han vet och bekänna hvad han tror samt
uppenbara fortgången af sina egna studier och utveckligen af sin egen
bildning. Härigenom för föreläsningen en annan character än den,
som tillkommer henne, då professoren devigenom skall vara
ungdomens lärare, medlare emellan vetenskapens innehåll och den
sedna-TO8 fattningsförmåga. I det sednare fallet antager den likhet med
läroboken, i det förra åter med de vetenskapliga verk, som utveckla
vetenskapens innersta krafter. I föreläsningen skall professoren
uttala det bästa han vet och ej blott det, hvilket han tror vara
passande för ungdomens fattningsförmåga. Hans bemödande skall gå
ut derpå, att upplyfta ungdomen till sig och ej nedsänka sig till
henne. Föreläsningen skall ej egentligen vara ett medel att
under-bjelpa ungdomen i dess studier, ännu mindre att utöfva en
herr-skande myndighet öfver dem, utan den skall vara ett offentligt
uttryck af att professoren studerar sjelf och huru han gör det Man
må ej tro att sådana föreläsningar förfela sin iuverkan på
ungdomen derföre att de öfverstiga dees fattningsförmåga. Intet af hvad
en professor förmår säga, må han äfven vara den störste tänkare
jorden burit kan vara för högt för ungdomen. Innehåller det
sanning — och något annat än hvad hans öfvertygelse anser
der-ftr, bör en professor aldrig från cathedern yttra — går det i
samma mån som det har innerlig och central betydelse, ungdomens
inre till möte och framkallar detta till ansträngning och
verksamhet Om man vill förmå ungdomen att allvarligt eftersträfva
kunskapens skatter, skall man ej göra försök att till honom nedhemta
dem, utan man bör väl visa dem för honom, men lägga dem så
att han behöfver anstränga sig för att nå dem, stiga på tå eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
