Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om landtbrukets förhållande till civilisationen och bildningen (1858)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
magt att inverka på jordens yta. Den ädle La Moridére skref en
gång ifrån Algeriet till Franska krigsministern: »skicka mig en
mängd jord borrar, skall jag med dem göra mer för Nord-Afrikas
eröfring och colonisation än jag någonsin förmår med svärdet». Om
man sammanställer detta yttrande med de ofvan anförda orden af
Gerard, om jägeriyrkets förhållande till colonisationen, finner man att
den eröfringalystnad, som i allmänhet lefver i Fransmännens bröst,
kan hos enskilda personer genomträngas af en högre och ädlare
tanke, än den argamla, platta, blodiga och destructiva, hvaraf Napoleon
är vår tids egentliga personification. Källornas mägtigaste fiende är
solen. Dennas strålar, när de obehindradt fä verka på dem, uttorka
dem slutligen och innan detta sker, beröfva de deras vatten dess
lifgifvande friskhet och kraft. Här uppe i uorden hatva rikare och
starkare källor väl standom förmåga, att motstå solens här så
bo-tydligt försvagade kraft, men man bör icke lita derpå, utan åfven
här gifva dem det skydd de behöfva. Detta skydd vinnes
egentligen genom höga, öfverskyggande och tätt belöfvade träd, och dessa
böra derföre planteras, om de ej uppväxt af sig sjelfva. Floderna
hafva det vatten, hvarmed de genomströmma verlden, och gifva
character åt dess skilda trakter, egentligen ifrån källorna. Väl sluta
sig regnets söner bäckarne, till dem under deras lopp, och deras
vattenmassor ökas, genom nederbörden och smältningen af både
fjällens och slätternas snölager, men den character och de egenskaper
floden emottagit af sin ursprungskälla, behåller han qvar till sitt
utflöde i hafvet Att floderna hafva genom sin utduustning en egen
fertiliserande inflytelse på vegetationen i sitt grannskap, ligger
tem-ligen öppet för den noggraunare iakttagelsen och det är i synnerhet
temligen allmänt erkändt, att nattfroster förekomma der mer sällan,
än på andra ställen. De stagnerande kärrvattnen hafva deremot
sårsåsom vi veta, en alldeles motsatt verkan. Att i Asien och
Egypten, der vattningen blef använd i stort, det var flodernas, Nilens,
Euphrats, Ganges’s vatten som brukades, bör ihågkommas, då man
nu med förundran läser berättelserna, om de vår föreställning nu för
flden så vida öfverträffande rika verkningarna af detta åkerbrukssätk
Elden eller den artificiella vännen har för sitt positiva
användande i landtbruket ett ganska inskränkt fält nämligen den högre
trädgårdsskötseln eller den, som äger rum i orangerier och drifhus.
Men ett vidsträcktare område tillkommer den, då man till
densamma hänför de åtgärder, som åsyfta blott att motarbeta köldens magt
och inverkan på de organiska varelserna, utan att använda positiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
