Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om landtbrukets förhållande till civilisationen och bildningen (1858)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
magter och hindra dem, att göra menu iskan och dess samfund
underdåniga under jordens materiella välde, måste hon vårda och
upprätthålla den inre motståndskraften af sin andliga productivitet, och
det första uttrycket af denna hennes andliga verksamhet är idealet.
Men idealet af menniskans, jordens alla lefvande varelser omfattande
vårdarekall, med dess bestämmelse, att genom deras förvandling
framkalla en ny uppenbarelse af lifvet, är, uppfattadt i dess helhet, för
stort för den menskliga föreställningen och, äfven hoe den mest
genialiske tänkare, kan det ännu icke utveckla sig till något mer än en
dunkel aning. Men det är i känslans mystiska hyllning, som idealet
inom detta område af menniskans verksamhet har lif, och utöfvar
en djupare inflytelse på handlingen än mängden tror. Det är i
af-seende på denna dunkla känslohyllning, som en skarp skillnad äger
rum emellan den verklige bonden, som skøter sin egen jord och
tje-naren eller arrendatorn, som arbetar i jordägarens tjenst. Hos den
förre uppfostras af yrket, tålamod, hopp och fromhet, hvaremot den
sednare blir missnøjd, afundsjuk och hatfull. Det är derföre, som
de omdømen øfver Englands landbønder (tenantry), hvilka ofvanföre
blifvit anförda ifrån Hood och Wesley, icke passa på Sveriges
be-sutne bonde.
Men den poetiska verldsåskådning, som borde genomtränga
landt-bruket i allmänhet, men i de flesta af dess områden är kufvad af
den materiella reactionen, och vinstbegäret har dock äfven i
förhållande till jordens odlingsarbete en special utvecklingsfond, genom
hvilken den sträfvar efter frihet och välde. Denna specialutveckling
är åter den skøna trädgårdskonsten, eller den, som har till egentligt
ändamål, att åt den af menniskan vårdade delen af vextriket gifva
en skønare och ädlare gestalt Det är bedröfligt att børa denna
ädla konst äfven af menniskor, som göra anspråk på bildningens
namn, förhånas såsom barnslig och fäfänglig. Den är dock det mest
omedelbara uttrycket af den andliga kraft, hvars fullständiga
utveckling kan skydda menniskan emot den råhetens förnedrande och
för-slöande magt som omedelbart åtföljer det egenliga jordbrukets tunga
arbete. Den ådagalägger äfven den inre ädelhet hos menniskan, som
gör att hon kan älska jorden och dess vård, äfven af annat skäl än
för den vinst hon kan hemta derifrån, och att hon har en djup,
ehuru dunkel, aning om sin bestämmelse att vara naturens vårdare.
Den skøna trädgårdskonsten har utvecklat sig under tvenne
hufvudformer, hvilka såväl i de grundtankar, som bestämma deras
characterer, som i de gestalter, genom hvilka deras principer i verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
