- Project Runeberg -  Valda skrifter / Tredje delen /
330

(1868-1870) [MARC] Author: Israel Hwasser With: Per Hedenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om landtbrukets förhållande till civilisationen och bildningen (1858)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

innehålla klart, rent och vackert vatten, som åtminstone i
cana-lerna icke får vara stillastående och tillika hafva ett åtminstone
skenbart nyttigt ändamål Annars blifva de fula, och vanställa
trädgården i stället för att pryda den. Det förnämsta af vattnets
användningssätt uti trädgårdskonsten äro de den stora architectoniska
horticulturen tillhörande byggnader, som företrädesvis fått bära
vattenkonstens namn. När dessa byggnader utföras i stor scala och
den vattentillgång som derigenom användes är rik, utgöra de
obestridligt ett praktfullt skådespel; men deraf följer icke att de
motsvara skönhetens idé. Ty dertill är det icke nog att föremålet
tjusar ögat och de yttre sinnena i allmänhet, utan det måste äfven
hafva en inre betydelse som talar till förståndet och hjertat Det
måste derföre utgöra en uppenbarelse af någon af naturens
inneboende krafter och i synnerhet en sådan, som activt och
bestämmande genomgriper den organiska verldens lif. Den stundom, ehuru
sällan förekommande, springkällan är ett naturphenomen af denna
art och det är med konstens princip enligt, att efterbilda den, der
den icke finnes. Men då man vid framställningen afviker ifrån
urbilden och låter vattnet sprutas ut ur elepbanters snablar och
drakars gap m. m. samt dessutom sätter konstverket i sammanhang
med raythi8ka fabler, blir idéen förvriden och skef, och konstverkets
esthetiska intryck kan icke tränga djupare än till de yttre sinnena,
hvaremot den allvarliga reflexionen ej kan tillerkänna detsamma
högre rang, än den af ett stort, ehuru för ingen del storartadt,
barnsligt lekverk.

Vattnets djupa inflytelse på vegetationeu kan klart uppfattas
egentligen endast vid betraktelsen af ett landskap i dess helhet, och
tillhör då lika mycket den vetenskapliga agronomien, som den af
skönhetens idé bestämda trädgårdskonsten. Men det är i sin
högsta utvecklingsform, som den sednare sammanfaller med den förra,
och försätter begge i ett vexelsidigt förhållande, som måste
framkalla ett gemensamt uppfattande af begges djupare betydelse.
Vattnet har, såsom jag ofvanföre vågat yttra, ett tvåfaldigt ursprung,
å ena sidan vattenbildningen i atmosphæren och å den andra
vattenprocessen i jordens inre. Den förra arten verkar obestridligt
fer-tiliserande på vegetationen, isynnerhet då den inskränker sig till att
hålla luften fuktig och att uttömma sig i milda, ofta inträffande
regn. Men då den åter är öfverflödande och uttömmer sig i länge
ihållande och häftigt nedfallande skurar, har den en skadlig inflytelse,
dels en omedelbart förstörande, dels en vegetationen och i synnerhet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:11:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hivaldaskr/3/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free