Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pehr Hoffvenius (1859)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hoffvenius var således en läraregestalt, som står ensam i vårt
universitets historia. Han verkade på ungdomen, på allmänheten,
och på det vetenskapliga samfund han tillhörde med en så stark
och lefvande förmåga, att ingen professor i Upsala, icke en gång
Linné sjel£ kan deruti med honom jemföras. Hvad han uträttade
till uppfostran af verklige läkare i vårt land, är det största och
tillika det mest uppenbara och obestridliga exemplet af lärarenit och
läraresuille, som finnes i svenska bildningens häfder.
Hoffvenii lärarecharacter, på hvilken jag ofta tänker med
beundran och vörduad, berodde på en egenartad utvecklingsform af det
academiska studiilifvet, af en annan och högre betydelse, än den
vanliga. Acrel yttrar uti sin historia om medicinska faculteten i
Upsala, derom följande:
»Om ett närmare umgänge emellan lärare och ungdomen
uppväcker, utom förtroende och vänskap för lärareu sjelf, ej allenast
kärlek för vetenskapen, utan ock ett lättare undervisningssätt, enär
tillfallet gifves ungdomen att få stundeliga upplysningar; så insåg
Prof. Hoffvenius nog detta. Han upplät derföre sitt hus och sitt
närmare umgänge åt ynglingar, som visade håg att lära; de bodde
hos honom, spisade vid hans bord, och gåfvo sig under hans
speciellare uppsigt och handledning. Hans hus var att anse såsom en
ypperlig skola, dit föräldrar, som ägde råd, gärna ville insätta sina
barn; ja! de förnäma ansågo för en lycka, att få sina söner i
Hoffvenii hus.»
Men denna sida af Hoffvenii utöfuing af sitt lärarekall
fÖr-tjenar en närmare betraktelse.
Den vanliga formen af det akademiska studiilifvet består
deruti, att professorn sjelf är den, som studerar och söker att åt sina
derigenom uppkommande tankar, kunskaper och åsigter gifva den
form, hviken han anser vara för sina åhörare eller studenterna den
mest passanda De sednares arbete åter har till syftemål att
in-hemta dessa hos läraren utvecklade tankar, tillegna sig dem eller
åtminstone fästa dem i minnet, för att sedermera vid förhöret
kunna uppläsa dem och derigenom vinna den betygets stämpel, som
erkänner verkligheten af den bildning, hvilken fordras för inträde
i kyrkans eller statens tjenst Utan att ingå i någon critik af
denna studiiform eller närmare betrakta dess inflytelse på både
lärarens och lärjungens bildning och tänkesätt, anser jag mig hafva
rätt till påståendet, att det gifves eller åtminstone kan gifvas eu
högre utvecklingsform af det akademiska studiilifvet Med genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
