Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olof Rudbeck (1846)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta hade sin vederbörliga verkan, ty mängden tror ofta, om icke
alltid, att en sådan ultraenthasiasm för något nytt är ärlig och
svårligen kan finnas i högre grad hos någon annan än den, hoe
hvilken den nya tanken har sitt verkliga ursprung. Men det
löjliga al denna Bartholini lefverförföljelse är en sak för sig. Den
bedröfliga verkan deraf är deremot af större vigt Denna verkan
består nämligen deruti, att utvecklingen af den c^jupare insigt uti
sangvificationsprocessen, hvartill Rudbecks nya åsigt om lefvems
fan-etion verkligen utgjorde en begynnelse, blef afskåren, och den
ytliga mening derom, som sedermera länge fortfarit, fick tillfälle att
rotfästa sig; och denna mening består såsom bekant deruti, att
lef-vem är till blott och bart för afsöndringen af den för
matsmältningsprocessens behof nödvändiga gallan.
Genom alla dessa bemödanden lyckades det för Bartholinus,
att tillvälla sig icke blott äran af den nya upptäckten utan äfven
anförareskapet för den forskning, som med densamma stod i
sammanhang. Men detta anförareskap var han icke vuxen, utan
forskningen inom detta gebit dels atstadnade dels förlorade för alltid
den rigtning emot djupet och lifsprocessens inre, som utmärkte den
i början.
Men denna strid har, utom sin vetenskapliga och
historiska betydelse, äfven en annan, som jag nästan ville kalla æsthetisk,
emedan den är en i skarpa drag framträdande bild af den,
cultu-rens hela historia genomgripande, spänningen emellan tvenne med
hvarandra oupphörligt kämpande krafter. Å ena sidan se vi här
Europas lärdaste man, inom det ifrågavarande forskningsområdet,
skyddad af sitt lysande rykte och omgifven af talrika, i hans
hyllning och pris gemensamt instämmande lärjungar, samt ärelysten
och slugt begagnande alla den literära polemikens mångfaldiga
konstgrepp; och å den andra den Svenske *) ynglingen med sitt obe-
*) Jag anser mig här böra anmärka och rätta tvenne af Haller
och Sprengel gjorda origtiga uppgifter. Den förre säger nämligen, att
Rudbeck befann sig i Leyden 1650, och den sednare att han reste dit
1652. Dessa misstag kunna möjligen gälla och åberopas såsom
insinuationer, att det var i främmande land och under inflytelsen af äldre
vetenskapsmän, som Rudbeck antingen böljade sina till upptäckten
ledande anatomiska forskningar eller åtminstone författade sin afhandling
derom. Men Rudbeck hade icke lärt sin konst i Holland. Det var
nämligen icke förr än 1653, i Junii, och således efter det han både
gjort upptäckten och utgifvit sin skrift derom, som han trädde utom
fäderneslandets jord. Den djupa physiologiska åsigt, som så tidigt hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
