Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sydenham. Ett bidrag till medicinens culturhistoria (1845) - Sydenham och Forntiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vervigt, som det åstadkom stora och förödande farsoter. Dock bör
det erkännas, att denna åsigt af farsotselementets beständiga
fortfarande, ehuru under vexlande olika intensitetsgrader, blef säkrare och
fullständigare uttaladt af Sydenham än af Hippocrates. Den
föreställning, som denne sednare gjorde sig om denna dolda, men mägtiga
sjukdomsorsak, var dunkel och mystisk; och den sammanflöt med
hans religiösa åskådning. Han kallade den to Vtiov tv rijat vovgohu,
det gudomliga, det för menniskans tanke obegripliga och hennes
handling öfvermägtiga uti sjukdomsprocessen, det som, utgående ifrån
himmelens astraliska krafter, öfver vårt slågte utöfvar ödets
oundvikliga magt. Denna mystiska vördnad för det outransakliga och
öfvermägtiga, som hämmar lifvets fria utveckling, inskränker dess
välde och med segrande förstöringskrafb ingriper i området af dess
alster, måste äfven med oöfverstigliga skrankor hämmande omgifva
den Hippocratiska läran, emedan dennas lefvande medelpunkt är tron
på lifvets helighet och gudomlighet. Ingen kan i högre grad
för-tjena priset för att hafva fortsatt och verkligen utvidgat den
Hippocratiska medicinen, än den, som förmått upphäfva detta inre,
mägtiga hinder för hennes utveckling och derigenom göra henne fri ifrån
vidskepelsens band. Och hvem annan än Sydenham har med någon
framgång gjort detta? Alla andra hafva vändt ögonen bort ifrån det
väsendtliga i sjelfva factum och sökt äfven de stora farsoternas
hnf-vudsakliga orsak, dels i årstidernas oeh väderlekens skiften, dels i
localförhållanden, dels i tillfälligtvis uppkommande smittoämnen.
Sydenham är ännu den ende, som, erkännande verkligheten af det
fhctum, hvilket Hippocrates såg, men hvarför hans tanke med
vidskeplig bäfvan trädde tillbaka, gjort försök att underkasta detsamma
begreppets välde. Detta försök innehålles i hans idé om constUuäo
stationaria. Enligt denna idé är epidemiernes egentliga grundkraft,
den dynamiska inflytelse, som utgår ifrån jordens inre och ifrån den
för den omedelbara iakttagelsen undangömda process, som der
föregår. Denna grundkraft är således icke, såsom Hippocrates trodde,
ett och detsamma med det positiva uti lifvet eller detta
öfvermäg-tig, utan endast en af dess tvenne stora lateralförhållanden. Det
theoretiska värdet af denna Sydenhams idé är stort och vida större
än det man hittills åt densamma tillerkänt. Icke blott blir derigenom
friheten införlifvad med föreställningen om lifvet, och den densamma
fördunklande och förnedrande förvexlingen deraf med det negativas
magt upphäfven; utan uppfattandet af detta negativa sjelft får en
djup utgångspunkt, ifrån hvilken det kan utveckla sig till klarhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
