Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på Linnés minne (1856)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
storia. Det som i denna historia anses för egentligen ärorikt och
är hufvudföremålet för dess betraktares beskrifhingar, utgöres i
huf-vndsaken af sådana genom förvriden och sjukligt ensidig utveckling
uppkomna tyllda individualitetsblommor. Den lysande parad, i
hvilken dessa mensklighetens falska blommor framträda inför
betraktelsen, bländar väl ofta både samtid och efterverld, men om man
närmare och oveldigt undersöker deras inverkan på slägtets helsa och
fortgående lif, torde’det väl blifva temligen tydligt att denna i
allmänhet varit föga annat än förstörande och tillbakahållande. Den
Linneiska grundtanken, att slägtets magt öfver individen utgör den
nödvändiga grunden för lifvets rena och ofördunklade uppenbarelse,
skulle derföre. tillämpad på betraktelsen af mensklighetens häfder,
framkalla en märkvärdig förändring i det nu vanliga sättet att
be-dörama historiska personligheter. Den nya vetenskap, som först i
våra dagar gifvit sig ett namn, men dock ännu icke hunnit till högre
betydelse än till den af forskningsart, Ethnologien eller läran om
slägtet, kan icke blifva verklig vetenskap med stark
utvecklingskraft, utan genom antagandet af Linneanismens princip, men man
har skäl att hoppas, det den derigenom skall kunna blifva stor och
betydelserik.
Men hvarje verldsåsigt, som utvecklar sig till större eller mindre
betydelse inom culturens verld, kan endast genom sitt förhållande
till den högsta af alla åsigter, nämligen den christligt religiösa,
blifva till sin verkliga halt och sanning pröfvad. Man har nämligen skål
att göra en skarp skillnad emellan den religiösa åsigten och den
theologiska, ty deras yrkade identitet ligger i orden och är blott
skenbar. Christendomens andliga grundkraft år den nya födelsen,
nyskapelsen, det nya lifvet, regenerationen. Vårt slågte är beståmdt
att blifva en ny uppenbarelse af Guds skapande verksamhet,
derigenom förvandlas till mensklighet och såsom sådan blifva organ lör
vardandet af Guds rike på jorden, der Gud skall blifva verkligt
uppenbar genom menniskornas frid, helighet och rättfärdighet. Denna
sublima tanke, genom hvilken ensam det goda, eller hvad vi med
dunkel aning kalla så, kan vinna en sann och bestämd betydelse, år
dock nu, ehuru vi i orden och till namnet bekänna den,
ofullkomligt, skeft och på sin höjd blott fragmentariskt uppfattad. Allt som
kan komma under namn af vetenskap, i så väl de högre som de
lägre rigtningarne af dess verksamhet och utveckling, vänder sig
antingen bort derifrån eller ock bekämpar den honom med verklig
fiendtlighet. Inom civilisationen, ehuru man åt religionens utveck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
