Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kraftiga tag mot land i det hon vänder sig om då och då
för att se hur lanternorna komma närmre och närmre.
Hon landar vid bryggan, fastgör båten och springer upp på
land med kniven i hand. Hon tvekar ett ögonblick om hon
inte ska kasta den på nytt i havet, men besinnar sig,
fortsätter upp mot sin stuga.
Under tiden ha fiskebåtarna kommit så nära att seglens
svarta konturer tydligen kunna urskiljas. Efter några
ögonblick landa de. Det tycks vara samma skepp som Stor-Lars
hustru såg i kikaren och samma män som stiga i land, samma
stämning av lycklig hemkomst efter en rik skörd. Fisken lossas
under Stor-Lars belåtna överinseende och delningen av bytet
tycks redan ha dryftats.
Från land komma nu kvinnorna, gubbarna och barnen
med lyktor och bloss. Glada välkomstscener vari
fångsttemat spelar största rollen. Glädjen avbrytes dock hastigt
då Sven springer upp på bryggan. Med trotsiga åtbörder
hävdar han sin rätt till del i fångsten. Stor-Lars och de
andra männen slå avvärjande med händerna. Sven pläderar
allt ivrigare och understryker sin fattigdom, men då stiger
Stor-Lars hustru fram, klappar honom hånleende på axeln
och pekar mot Elsas stuga. De andra kvinnorna prata i
munnen på varandra om allt vad de veta. Sven förefaller
bestört då han ser från den ena till den andra och frågar:
- Elsa! Pengar? Hur har hon fått pengar?
Stor-Lars hustru berättar om Gycklaren med fjädern i
sin barett, om guldfransarna och lutan och slutar med att
röja hur hon och många med henne hört när Gycklaren
gav flickan händerna fulla med guld.
Då makar Sven undan alla som stå honom i vägen och
skyndar upp mot Elsas stuga. Kvinnorna bli en smula förlägna
och männen skaka sina huvuden. Men Stor-Lars hustru
rycker föraktligt på axlarna.
Sven återvänder lika hastigt som han gick. Han håller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
