Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sven tar Elsa kring livet och till hälften bär henne.
Plötsligt dyker en stor skugga upp i mörkret. Sven studsar men
gör min av att vilja gå förbi. Då är det Gycklarens kärra
med de båda hästarna som spärrar vägen. Sven blir
förtjust, han skär av remmarna, lyfter Elsa upp på den ena
hästen och grenslar själv den andra.
De rida uppför en smal bergstig. Blossen komma allt
närmare. Deras gestalter framträda i relief mot den svagt
månbelysta himlen. Men bredvid hästarnas silhuetter tecknar
sig nu även de båda pudlarnas. Blossen komma närmare.
Plötsligt stegrar sig hästarna. De ha nått toppen av en
klippa. Sven springer av hästen och följer bråddjupskanten
för att finna en väg. I bakgrunden skymta blossen. Framför
Elsas häst sitta de båda pudlarna och tjuta. Sven återvänder
förtvivlad:
- Bråddjup överallt. Vägen är slut.
Mot den månbelysta himlen tecknar sig en jätteskugga,
Gycklarens. Den minskas hastigt och så dyker han själv upp
mellan de båda hästarna. Han befaller Sven att sitta upp,
han griper hästarna i betslet och vänder dem mot
bråddjupet. Elsa och Sven hisna, men Gycklaren skrattar och
ropar:
- Var tröst! Det är bara gycklarekonster.
Han springer skrattande fram mot bråddjupet. Gycklaren,
hästar och ryttare störta i bråddjupet. Sist pudlarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
