Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mäster Anton förnam, att Döden och Kärleken stämt möte i
hans hus.
Och den väldige gubben vräker kumpanerna åt sidan, han
griper munken i skuldrorna, frågar? frågar? frågar -
Plötsligt släpper han sitt tag, han andas djupt och med
vidöppen mun, griper sig för bröstet. Så fattar han åter den
lille munken mellan sina nävar, skakar honom halvt till döds,
slungar honom ifrån sig som en trasa.
Det är lögn! Lögn, lögn, lögn!
Han vädjar till de kringstående, som skygga och
skräckslagna vika undan. Finns det någon bland dem, som icke
förstått att munken ljuger? Eller att han har tagit fel? Att
det icke är i mäster Antons trädgård han stigit in, att det
icke är i hans hus, som en dyster och hemlighetsfull kvinna
köpt hans gift? Att det icke är mäster Anton det gäller? Att
det icke är fru Ursula! Och då ingen svarar bjuder han dem
att följa sig. Alla skola de med egna ögon och öron bevittna
fru Ursulas oskuld.
Han breder ut armarna, griper efter sina vänner, vill tvinga
dem med våld -
Så lyfter han armarna och skakar sina knutna nävar över
huvudet. Den väldiga gestalten försvinner ur ljuskretsen.
Kumpanerna skynda att tända sina lyktor och följa honom.
Lyktornas bärare strömma ut ur rådhuskällarens port: som en knippa
gnistor skimra lyktorna i mörkret.
Framför mäster Anton går en man med fackla i handen.
Gubbens ansikte skymtar fram ur mörkret, försvinner.
Och lyktbärarna kringränna åldermannens hus. I salen
brinner på härden en eld som upplyser rummet. Vid skänken
står fru Ursula och herr Bertrand. Hon visar honom en ring
och röjer dess hemlighet. Och är det den ringen, om vilken
sagan förtäljer, att den kan befria två älskande från en lott,
som är bittrare än döden.
Då står mäster Anton utanför sin port. Han lyfter båda
nävarna och som släggor falla de mot porten. Den öppnas av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
