- Project Runeberg -  Film /
143

[MARC] Author: Hjalmar Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. I Venedig.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det är en av Felix’ vänner som kommer för att hämta
honom. Han går fram till tebordet och i förbifarten lägger han
sin hatt och sina handskar i fönsternischen.

Han kysser damens hand, får en kopp te, diskuterar
kvällens planer som med förtjusning mottagas av den lilla damen,
men som inte väcker någon vidare entusiasm hos Felix.
Slutligen ger han dock med sig, säger att han skall gå och sätta
på sig fracken.

Han går genom ett smalt angränsande rum in i ett tredje,
lämnande dörrarna öppna bakom sig. Han drar av sig den
bekväma rocken och ger den åt betjänten. Så går han fram till
fönstret och står där på ett sätt som antyder att han vill se
utan att själv bli sedd. Efter ett ögonblick drar han sig
hastigt något åt sidan.

På balkongen till huset mittemot, skild från hans eget
genom en smal sidokanal, har herrskapet Martens trotjänare
kommit ut. Han håller i handen en duk som skall dammas av.
Under det han gör detta vrider han huvudet så att han kan,
kasta en förstulen blick mot fönstret mittemot, i vilket Felix
skymtar.

Felix drar sig förargad tillbaka på nytt. Han gör en liten
grimas och tänker:

- Vad du ändå blivit för en underlig kurre, min käre
Felix. När Martens reste till Venedig, så reste du till
Venedig. När Martens slog sig ner vid Canal Grande gjorde du
likaså. Men sen du väl har kommit så långt gömmer du dig
i din lya och nöjer dig med ett hjärta som visserligen är
ömt, men onekligen en smula rymligt!

Han kastar en blick genom dörrarna som han lämnat öppna
och ser Det rymliga hjärtat kyssa hans vän alldeles som hon
nyss kysste honom själv. Han skrattar en smula och drax
på sig fracken.

I salen har vännen rest sig och arm i arm med Det rymliga
hjärtat går han mot rummets utgång, livligt konverserande.
Felix kommer in just som de gå ut genom dörren. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:13:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjbfilm/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free