Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. På godset i Ryssland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På gräsplan framför huset artar det sig till en baccanal.
Den tjocke farbrorn som halvsov i stolen för en stund sedan
har nu eldats av spriten därhän att han rör sina tjocka
former i en eldig rysk dans, assisterad av några unga musiker,
en tjock silen bland smärta herdar. Dansen slutar dock med
att ruset fullständigt knäcker silenen, som på ett tämligen
groteskt sätt vältrar ur leken, hälsad av åskådarnas jubel.
Felix har lämnat de båda systrarna. Fru Marten halvligger
på en soffa och René talar lugnande ord till henne. Det är
en stund av relativ ro. Vilket den sjuka verkligen kan behöva.
Men lugnet störs snart av en obestämd oro. Ett ljud som de
inte rätt vet varifrån det kommer och ej heller vad det betyder
fäster deras uppmärksamhet. De lyssna, först fru Marten,
så René. Till sist reser sig René, hon går ut i rummet
bredvid och där finner hon, inkrupen under en stor möbel, den
lilla tjänsteflickan hejdlöst snyftande. Hon gör henne frågor
men får bara snyftningar till svar. Nu kommer också fru
Marten. Hon förstår genast att det måste vara något på tok
med Pysen. Utan att göra flickan några frågor skyndar hon
mot barnkammaren.
Sängen är tom. Hon ser sig omkring, ropar pojken vid
namn, hennes oro börjar växa. Nu kommer René och flickan.
Fru Marten rusar emot dem, hon tar flickan, kramar henne,
skakar henne och får äntligen veta besked.
Herr Marten står på stora trappan. Gräsplan med festen
har han framför sig, hustruns kvidande hör han bakom sig.
Han är redan betydligt rusig men uppehälles ännu av sin
spänning och sin väntan.
Fru Marten kommer. Hon är knäckt, hon skälver av en
vansinnig iver att till varje pris återfå gossen. Vad har han
gjort av honom? Vilket nytt djävulskap har han hittat på?
Och herr Marten grinar:
- Jo nu kan du vara hövlig, min docka! Nu tar du till
bönboken, säger han. Så rätar han upp sig i den rusiges
löjliga högtidlighet: Du har förolämpat min väninna, säger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
