Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den Blinde tömmer sitt glas, men när han skall sätta ner
det på bordet tappar han det och det krossas i golvet.
I detsamma stiger doktor Fels in genom hotellets entré.
Portieren skyndar bugande emot honom och på hans fråga
om fru Merethe tar emot, svarar han tveksamt:
- Fru Merethe har premiär i kväll, jag tror knappast att
hon tar emot.
Men då står redan Impressarion framför den käre doktorn,
hälsar med en något sliskig förbindlighet, skjuter portieren åt
sidan och följer under livligt samtal den unge mannen till
trappan. Ett par minuter får han disponera över, men inte mer.
Presshajarna ha med giriga blickar slukat det lilla
intermezzot, och så fort som doktor Fels lämnat hallen störta de
fram för att fråga vem detta var.
Den Blinde har lämnat sin plats i fönstret och kommer
stillsamt ut i hallen. När Impressarion blir honom varse, tänds
en elak tanke i hans hjärta. Han drar den ene reportern ett
stycke närmare den Blinde och viskar så pass högt att denne
kan höra det:
- Ni vet, den rike doktor Fels - och oss emellan sagt -
fast det är förstås endast en lös förmodan som ni inte får
sprida - fru Ingers blivande man.
Reportern skriver för brinnande livet. Kollegerna trängas
omkring honom och försöka titta över hans axel. Han vrider
och vänder sig som en äggsjuk höna den där inte får värpa
i fred. Impressarion lämnar dem med ett strålande leende.
Han tänker smita, men grips i armen av den Blinde, som
begär att få tala med honom.
I rum nr 17 hjälper en liten kammarsnärta doktor Fels av
med rocken. Då Merethe kommer från det inre rummet och
hälsande sträcker fram sina båda händer, skyndar han att
kyssa dem innan han säger:
- I kväll måste jag få vara er riddare, fru Inger. Besinna,
jag reser i morgon som ni vet - och blir borta så länge!
Hennes läppar skälva helt lite då hon frågar honom om det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
