Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I ett förrum står Impressarion med Fels’ brev i handen.
Lakejen kan inte dölja sin förvåning när han nu kommer fram
och frågar vad som står på. Impressarion är ganska brydd
men mellan sköna själar uppstår det lätt samförstånd och
Impressarion får honom att ta emot brevet i det han säger:
- Men ni behöver ju inte tala om att jag är här!
Lakejen nickar och går. Så snart han är borta söker
Impressarion med blickarna ett kryphål där han kan sticka sig undan,
men fattar i stället hastigt och lustigt det beslutet att
alldeles försvinna och han smiter ut genom entrédörren som en
strykrädd hund med svansen mellan benen.
Lakejen kommer fram till bordet med brevet på en bricka.
Merethe blir förvånad och en smula oroad. Hans Höghet blir
förvånad och en smula missnöjd över att bli störd i sin
angenäma konversation. Emellertid ber han Merethe ej låta sig
störas och hon öppnar hastigt brevet. Dess innehåll gör henne
bestört och förvirrad. Hon har överhuvudtaget svårt att samla
sina tankar. Dagens sinnesrörelse, vinet med mera har gjort
henne tvehågsen och famlande. Men vreden mot Fels blossar
upp på nytt och hon låter lakejen veta att det inte skall vara
något svar. Lakejen ämnar återvända med detta besked då han
hejdas av Merethe, som nu ångrar sig. Hon vill skriva ett
svar men vet inte rätt var och hur. Hans Höghet ser hennes
förvirring och säger visserligen misslynt men med korrekt
artighet:
- Jag ber er, låt inte mig hindra er. Jag väntar er i Blå
salongen när ni slutat skriva.
Han ger lakejen order att visa Merethe vägen till
skrivrummet och avlägsnar sig. Så snart hon fått papper och penna
sätter hon sig att skriva svaret. Lakejen står på tillbehörigt
avstånd och väntar. Merethe skriver brådskande:
»... men ni kan ändå aldrig övertyga mig om att ni ej, om
ock ofrivilligt, var orsak till hans död. Han kommer alltid att
stå mellan oss...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
