Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - EN LÖJTNANTSSPOLING
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pang! Upp flyger dörren med fart. Förvånad skyndar
löjtnanten ut i salen. Där traskar gumman omkring med sin
handduk, dammar och dammar och dammar och varken hör eller
ser. Men mitt på golvet upptäcker löjtnanten något som man
skulle kunna kalla ett flärdens eller frestelsens altare. På ett
bord eller stol har samlats alla de syndens symboler som nyss
avslöjats av dagsljuset av en moraliskt upprörd gammal
kvinna. Och mitt i det hela tronar den sköna synderskan,
den bålde krigaren och det fula svinet - bakom dem sträcker
djävulen sniket sina klor - i sanning en symbol att beakta
av den syndiga människan, en symbol för djävulen, världen
och vårt eget kött...
Löjtnanten ser på altaret och han ser på gumman och åter
på altaret och åter på gumman. Så börjar hans kropp skaka
av något som liknar hickningar eller den sjösjukes svåra
lidanden. Med möda övervinnande dessa kroppsliga svagheter hotar
löjtnanten sitt städ med knuten näve och säger:
- Kom det ihåg, Olsson, att lyssnar hon en gång till så -
så - så mister hon sina epåletter...
Storögd slår gumman sig för bröstet. Lyssna? Skulle hon
ha lyssnat... Nej, nu vill hon bara säga...
Löjtnanten flyr, reglar dörren om sig. I ett hörn med ryggen
vänd mot sergeanten söker han återvinna sin andliga jämvikt.
Den brottslige betraktar honom i smyg med växande
förhoppningar. Löjtnanten är ju full av grin! Ett svagt hopp tändes
i hans eget. Men nu vänder sig löjtnanten åter mot honom,
allvarlig, sträng, förman i varje tum. Han säger:
- Sergeant, jag kommer att anmäla er för översten såsom
varande fullständigt oskicklig till expeditionstjänstgöring.
Den kraftige fyren rycker till och musklerna spännas. Grinet
försvann hastigare än det vågat sig fram. Men disciplinen tar
ut sin rätt och han står orörlig. Hans förman fortsätter något
mindre officiellt:
- Däremot ämnar jag bespara er vida större obehag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
