Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - EN LÖJTNANTSSPOLING
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trots skillnaden i ålder måste sergeanten uppbjuda alla sina
krafter för att komma loss det kvävande greppet och slunga
angriparen ifrån sig. Och det tumlande fall, som han nyss
hejdade ger han nu själv en vida kraftigare fortsättning. Han
hämtar andan några ögonblick, så blir han orolig, skyndar
utför trappan - där nere ligger den gamle, livlös. I detsamma
kommer betjänten utifrån och finner sergeanten lutad över
den döde. Det är också betjänten som tillkallar van Loo. Hans
bestörtning är icke mindre och likväl verkar han mera sansad
än sergeanten, som förvirrad stammar:
- Ren olyckshändelse - jag stod ute på gården - han
måste ha snävat...
Löjtnanten skakar på huvudet.
- Nej, ingen olyckshändelse.
Ännu mera upprörd börjar sergeanten bedyra sin oskuld.
Onödigt. Löjtnanten säger:
- Ni behöver inte befara några misstankar. Det var jag
som slungade honom utför trappan.
Dystra natt! - den unga änkans sorg och förtvivlan har
inga gränser. Verkligen? Sörjer hon vidundret? Ack nej, det
vore för mycket begärt. Snarare och hur hemskt det än kan
synas sörjer hon hans baneman. Löjtnanten är orubblig i
beslutet att angiva sig själv. Ingen annan lär göra det. Alltså
skall hela hans liv skövlas därför att han skyndat henne till
hjälp. Ännu några minuter före upptäckten av olyckan hade
de båda unga funnit en lösning av det svåra problemet -
hennes befrielse. De skulle rymma, framtvinga skilsmässa,
gifta sig. Och nu - omöjligt. Den levande hade varit ett svårt
hinder - den döde ett oöverkomligt. Det inser också hon
och dock - mellan att avstå från lyckan och att fördärva
hela hans liv är ju ett svalg! Men ingenting hjälper. Hans
beslut är oryggligt. I sin nöd flyr hon till sergeanten, som i
rummet bredvid grubblande lyssnar till deras samtal. Kan inte
han förmå van Loo att avstå från sitt beslut? Han skakar på
huvudet. Likvisst tycker hon sig skymta en viss tvekan. Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
