Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rent ut sagt och tjuter! Och han torkar sina tårar med den
lortiga handen och han snyter sig i näven och snyftar till
och tar nya tag så att jorden yr omkring honom. Då ringer
det Angelus. Han blottar och böjer sitt huvud, döljer
ansiktet i hatten.
Även bonden har stannat vid ringningen och står som
pojken med blottat huvud i det kvällsliga soldiset. Så rätar
han på sig och sätter åter hatten på huvudet, men denna
gång mera i nacken. Vi se hans ansikte. Sannerligen, det är
inte mindre aristokratiskt än växt och hållning. Vore inte det
svettfuktiga håret en smula tilltufsat, och funnes det inte en
smula skäggstubb på hakan, kunde man tro sig se markis
Bob, pariserdandyn. Men ansiktets uttryck är manligt och
lugnt och när han nu föser sina dragare in i ladugården, sker
det med bondens trygga vana. Han sköter kvällssysslorna,
fodrar, vattnar, smeker sina kära djur med en ömhet, som
stundom kan tyckas några grader varmare än den vanliga
bondekärleken till gårdens kritter. Ömmast är han mot en.
gammal uttjänad Grålle, som stelbent och ålderdomssedig
fritt får larva omkring på gården.
Nu kommer den sorgsne drängpojken fram till brunnskaret
där bonden vattnat djuren, hans nedsmorda anlete kommer
Jean att brista ut i skratt, och han vill ge honom en
avtvagning med hjulsvampen. Men pojken är tragisk och säger:
- Graven är grävd och husbond kan börja med att gräva
ned mig, för frivilligt går jag inte ur tjänsten.
Husbond tör väl känna sig en smula rörd av pojkens
trofasthet, men sentimental är han ju inte, utan han ruskar
om pojken och skickar honom med en knuff att hämta frukt
korgen. Än finns en ljus timma av dagen, som skall nyttjas.
Han klättrar själv upp på trädgårdsstegen och börjar plocka
ned frukten, varvid pojken är honom behjälplig. En gammal
bock kommer fram och buffar pojken i sidan. Han vill ha ett
äpple och får ett. Men pojken fortsätter sina jeremiader och
säger:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
