Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men till sist unnade det honom inte en
fängelsehåla.
i3-
Finns det en hamn för den stora och trogna
människodrömmen, som skeppsbrott led?
Finns det en trädgård, där frukterna mogna,
fast de förtvinat på livets träd?
Finnes det hemliga händer, som värna
alla de frostslagna vårarnas skott?
Tändes du dock, du förmörkade stjärna,
sist av det slocknades övermått?
Tiden har givit Tolstoj orätt, säger man, och
därmed anses han avfärdad som religiös
livskäm-pe. Javisst, ingenting har gått som han hoppades.
Människorna förgöra varandra som förr,
bödels-bilor och galgar kasta sin slagskugga över jorden.
Hans eget folk har vänt honom ryggen och gatt
sin väg till ett barbari, rakt motsatt det han
drömde om — icke det fromma ryska barbariet, utan
en från den hatade västern importerad, allt
förgiftande materialism. Och det friska,
neger-lynchande Amerika skrattar med guldsmidda
käkar at hans sjukliga idéer.
Tiden har således givit honom orätt. Men
bevisar detta egentligen någonting alls? Är det där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
