Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
själv. Detta gäller med all sannolikhet Karlfeldt,
han var ingen vän av självbespegling. Om man
frågat honom var han tog sina dikter ifrån, skulle
han säkerligen stått svarslös. Kanske skulle han
efter en .lång funderare tagit Bondepraktikan och
sin barndoms gamla bibel i den ena näven, en
vårgrön kvist och en nypa mull från hembacken i
den andra: här har ni mina insignier . . . Eller
också skulle han slagit upp sin första diktsamlings
första blad och pekat på »Fäderna»:
Men klingar det fram ur min dikt någon gång
cn låt av stormsus och vattusprång,
en tanke manlig cch djärv,
finns där lärkspel och vårljus från fattig hed
och suckar ur milsdjup skog —
ni ha sjungit det tyst genom många led
vid yxans klang, bakom fåra och plog.
I grund och botten vet man knappast mera än
detta om hur geniet Karlfeldt kommit till. —
Om man tänker på de fyra nittiotalsskalder som
skänkte den svenska lyriken en ny guldålder, sa är
det inte så svårt att förklara det geniala hos två
av dem. Bade Heidenstam och Levertin hörde till
de sällsynt rikt utrustade naturerna; skaparadran
hos dem slår upp i slösande mångfald på olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
