Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
all sin skenbart robusta enkelhet är han den största
gåtan bland de fyra nittiotalslyrikerna. Och man
kan därtill undra över en sak: varför blev just
denna ursprungliga bondfiolgnidare och
dalamålare den mest raffinerade artisten i svensk
verskonst? Fröding överträffar honom väl i klar
åskådlighet och gestaltskapande kraft, men i fråga om
rent språklig virtuositet, rytmisk
uppfinningsrikedom och musikaliskt välljud bildar Karlfeldt den
absoluta slutpunkten på en linje, som varken kan
eller bör fortsättas. Hans många både svenska och
danska epigoner äro avskräckande exempel på hur
det går då man från den högsta trädtoppen i
skogen vill klättra vidare.
Här skall inte göras ett försök att lösa den
karl-feldtska diktningens ekvation; på mindre
svårigheter kan man stranda med några korta
minnesord. Något av dess hemlighet ligger utan tvivel i
denna mans oefterhärmliga självständighet som
människa. Han förblir den han är, han går
envetet sina egna vägar och vill inte likna andra.
När han är glad, låter han sin Fridolin bullra,
dansa och böla bland dråpliga kompaner och ystra
flickor; nar han är sorgsen låter han sin stråke
grata. Den som har skrivit så karska saker som
HS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
