Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Faster Mimmis och stadens historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i rotmoset. De lärda förtrösta på Guds vishet och
på människors enfald. Och på sig själva. I sitt
tjugonde levnadsår kom Mimmi till Göteborg som
husmamsell. Hon var då ett stort och vackert
fruntimmer. Unga herrar, som fått sina seder
fördärvade i London eller kanske till och med i Paris,
förärade henne bröstnålar av guld, silverkammar,
luktdosor av bärnsten eller kristall och andra
prydliga föremål. Hon lade gåvorna i kistan och
bemötte givarna med ett orubbligt, oförstående lugn.
Hon var oantastlig och praktisk. Likväl gjorde hon
farliga bekantskaper. Hon stavade sig igenom
»Les mystéres de Paris» och »Le juif errant».
Som hon var tämligen okunnig i franska språket,
trodde hon sig gå förlustig de värsta mysterierna
och anade hemligheter, som Eugéne Sue
sannolikt skulle ha skämts att publicera.
Vidare lärde hon känna Webers Aufforderung
zum Tantz, och hon dansade polkamasurka med en
ung man, vars lätt beslöjade fräckhet, svarta hår,
kulörta sidenduk och snäva byxor gjorde ett
oförgängligt intryck på den unga kvinnosjälen. Den
unge mannen talade en hel del om »vanitas
vanitatum», och han ville låna mamsellen mr Thackerays
alldeles förträffliga böcker. Mamsellen bedyrade,
att hon icke ville läsa alltför fria och vådliga
romaner. Den kraftiga unga flickan greps av en
obotlig rädsla för det svarta håret och de snäva
byxorna. Hon undvek, hon stängde sig inne, hon
lagade en bitter dryck efter recept av år 1722,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
