Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Råttkriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna ödmjuka, tålmodiga hållning behagade
icke Blekängsbarnen. De fingo alldeles för mycket
stryk och alldeles: för litet mat för de elaka
råttornas skull, och de beslöto att bekriga och döda
råttkungen. I spetsen för rörelsen ställde sig en
söderflicka, den åttaåriga Louise Krok. Hon var
modig, beskäftig och rådsnar.
På den tiden hade doktor Elis Eberhard Roth
en foxterrier, som han kallade »sin fosterson» och
åt vilken han givit namnen Enok Ebenezar. Enok
Ebenezar var en1 sex, sju år gammal, han hade
i sin ungdom stått i ett ömt förhållande till änkan
Carléns taxtik, som fött honom en son, Prick, en
riktig fuling men en förträfflig råttdödare.
Båda dessa djur hörde till Louise Kroks
närmaste vänkrets. Hon beslöt att använda dem i
råttkriget, det skulle kosta dem ansträngning och
blod, men det skulle helt säkert bereda dem ett
ogement nöje.
Emellertid var Louise alltför klok att gå till
verket utan grundliga förberedelser. Först och
främst måste hon skaffa sig noggranna
underrättelser om råttornas hemliv. Hon erfor av
trovärdiga Blekängsbarn, att råttorna i början av
september inte alls ha några ungar. Vidare att de
vila sig på lördagarna alldeles som judarna, och
att de således troligen hålla sig samlade under
bron den dagen.
Den första lördagen i september, som var en
mycket ruskig och blåsig dag, samlade Louise sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
