Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. A. Broms gör bokslut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samman affärerna. »Metoden» visade sig ha två sidor,
och på sistone hade den fula sidan kommit ut.
Blekängsborna, som kedjats vid sina lådor med
lån, började mista respekten för »lapparna». Flytta
gjorde de visserligen icke, ty de hade vant sig
vid eländet och började trivas. Men de betalade
varken hyror eller räntor. Vräkning fruktade de
icke, och utmätningarna voro ej heller så farliga,
sedan man väl bitit huvudet av skam och
kommit över blygseln. Möbler, husgeråd och kläder,
som såldes på auktion, gingo för spottstyvrar. Och
på ett eller annat sätt återvände de till Blekängen.
Men fabrikören fick icke halva värdet.
För att täcka förlusterna, höjde fabrikören räntan
och gjorde saker, som tangerade strafflagen.
Därigenom blev indrivningen ytterligare försvårad,
osäkerheten större.
Det hade gått hål på säcken, slantarna rullade.
Och det gick inte att laga, det sprack vid lappen
och det sprack på hundrade andra ställen.
Då fick J. A. Broms maran mittpå ljusa dagen.
Människorna hade blivit oärliga. Tjuvar
allasammans. Och de hade sammansvurit sig mot honom.
De aktade icke för rov att plundra en gråhårsman,
en sjuk, en döende. Ångesten gav honom rent
kroppsliga plågor. Magen sögs in och blev till en
grop. Han fick kramp i mellangärdet och
kroknade alltmer. Den försvagade synen ökade hans
misstro, hans förtvivlan. Snart skulle han kanske
gå i mörkret, och minsta Blekängsunge skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
