Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. A. Broms gör bokslut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alldeles som när lilla gumman bjöd på supéer
och brylå -
Hela dagen satt han lutad över sina papper,
gjorde kråkor för fordringar, som skulle indrivas
och härjade svårt bland Blekängsmadammernas
bohag. I skymningen tvättade han sig och klädde
om sig så gott han kunde, svepte en schal över
axlarna och satte sig att vänta på rocken.
Louise kom med lampa och rock. Hon måste
ställa sig på en stol för att kunna hjälpa morfar.
Är jag fin nu då?
Jo, Louise tyckte, att han var fin, fast rocken
såg en smula urvuxen ut. På tillsägelse kysste
hon morfars kind och lät lyfta sig ned från stolen.
Tycker lilla Lova om morfar då?
Ja.
Är det sanning det?
Ja, sade hon. Men han hörde på rösten, att hon
narrades. Han strök henne över kinden med vänster
hand.
Inte behöver du ljuga, ungstackare, sade han
och stakade sig ut ur rummet. Louise kände en
förfärlig tyngd i sitt bröst. Hon ville springa ut,
men kunde inte komma förbi morfar i trapporna.
Då kröp hon in under matsalsbordet och satte
sig att gråta med munnen pressad mot de
uppdragna knäna.
J. A. Broms vandrade utför trapporna. Svärsonen
tog honom under armen och de gingo över torget
bort till det lysande hotellet. Fabrikören hade icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
